Hvarjehanda nyheter.
Muhammed och Boström. I Up
gala-Posten för i tisdags läses följande insän-
da, kostliga uppsats med ofvanstående rubrik:
Om man jemför de båda religionsstiftarne
Muhammed i Arabien och Boström i Skandi-
navien, finner man mycken både likhet och
olikhet dem emellan.
Båda stodo på förnuftets grund, och hvad
detta icke visste ersattes genom dikter. Båda
antogo en enda gud; båda nedsatte Kristus
till en blott profet. Båda voro utan tro och
kände icke fridens väg. Båda voro medeltids-
män, den ene genom födsel, den andre genom
studium, och deras lärjungar, den enes djerfva
fantaster, den andres likna sig dertill, Båda
ville eröfra hela verlden och ingenderas verk
skall bestå, ty de ha icke sanningen. Slutli-
gen ännu någon likhet: Muhammed fann
mycket motständ och måste fly, men kom
åter och blef hyllad. Boström mötte äfven
motstånd och hade, såsom affällig från den
rena evangeliska läran, bort fördrifvas, men
bibehölls och blef emeritus, hyllad af studen-
terna. Muhammed efterlemnade Koran, Bo-
ström helvetesläran, ett motstycke till den
förres fantasi om röda koen, — Ölikheten dem
emellan bestod deruti, att köpmannen Mu-
hammed gick från mörker till ljus, hvadan
han betecknade sin lära med nyets månhälft,
då professor Boströms, som gick i motsatt
riktning, bäst med nedanets betecknas. Vid
bedömandet at dessa män må ej förgätas, att
köpmannen Muhammed lefde för öfver 12 år-
hundraden sedan och att Boström var en nu-
tidens professor. Då å Muhammeds sida vi-
sar sig ett företräde, ihågkomme man, att han
härstammade från Abraham. Frukterna af
Muhammeds lära hafva vi sett: de voro om-
störtning och blodiga scener. Boström, lika-
som vissa andra tidens filosofer, leder onekli-
gen åt samma håll.
För den händelse att tit. genom upptagande
i sin tidning ville göra denna jemförelse be-
kant, må märkas, att förf. icke vill inlåta sig
i någon strid, icke - komma i färd med någon
eritieus, icke framkalla ett försvar af dem,
som följa landsvägen till Rom, men blott
råda dem att skyndsamt återvända till deras
ungdoms mästare, själarnes herde och biskop.
Octogenarius.
Lef efter tillsångarne! Armodet är
i nio fall af tio blott en id. Somliga med
10,000 rdrs inkomst om året lida mera af brist
på -medel än andra med blott 500 rdr. Or-
saken är, att den rike har konstlade behof.
Hans inkomst är 10,000 rdr om året, och han
lider så mycket af att kräfvas för obetalda
skulder, att det väl kan döda en om sin he-
der ömtålig man. Den, som förtjenar 2 rår
om dagen och ej har någon skuld, är der-
för lyckligare. Få, som aldrig varit rika,
skola icke tro det; men det är icke desto
mindre sant. Det finnes tusen med furstliga
inkomster, hvilka aldrig känna ett ögonblicks
lugn, emedan de lefva öfver sina tillgångar.
Det finnes verkligen mera lycka i verlden
bland arbetare, än bland dem som benämnas
rika. Bulwer.
a ns