-— -— i
börda för tung, då det gällde fosterlandet.
De lärda männen äro i allt för liten berö-
ring med folket för att fullt kunna inse
huru långt dess förmåga att bära bördor
sträcker sig. Riksdagsmännen deremot lefva
bland folket och veta således att en patrio-
tism, som yttrar sig på ett sådans sätt,
kan, ehuru välment, ådraga landet betänk-
liga faror. Det var derför naturligt att
dessa skulle protestera mot det flera gån-
ger upprepade yttrandet: ingen börda för
tung, samt visa att andra mål finnas för
folkets ansträngningar än försvarsverket.
En talare anmärkte ganska riktigt att man
mycket väl behöfde använda 4 millioner
årligen för nyodlingar och en annan talare
visade att vårt folkskoleväsen endast gör
halft arbete i brist på medel. En fråga,
som mycket berördes, var den, om indel-
ningsverket skall aflösas eller aflyftas. De
flesta voro för det förra, då i annat fall
staten skulle efterskänka ett värde af bort-
åt 80,000,000 rdr; men lösesumman borde
blifva billig, om jordegaren och hans söner
skola underkastas värnepligt.
Professor Blomstrand, en lärd kemist och
fysiker, höll ett slags föreläsning om del-
tagarnes behörighet att yttra sig och ut-
trycka en opinion. Den lärde professorn
ville icke medgifva att vi förstå endels;
nej, menade han, vi förstå intet af dessa
frågor, vi skola böja oss för den sakkun-
niga och endast uttrycka vår beredvillighet
att åtaga oss hvarje börda o. 8 v. Tala-
ren syntes mycket ond på mötet, derför
att det vågade tala om sådant som det, en-
ligt hans åsigt, alls icke kunde förstå. Ett
par talare vågade dock uttala spetsiga an-
märkningar, hvilka inneburo ungefär denna
mening: Men, bästa professor, hvad hade
vi då här att göra?
Diskussionen sammanfattades i följande
resolutioner, som af mötet enhälligt antogos:
1. De församlade anse att vårt närvarande för-
svarsverk är för sitt ändamål otillräckligt.
De anse, att den allmänna värnepligten, utan
legning och friköpning, är den hufvudsakligaste
grund på hvilken en fullt betryggande organisa-
tion af försvarsverket måste byggas.
3. De önska att sådana bördor, som för vårt
försvarsverk komma att visa sig såsom nödvän-
diga, må blifva så jemt fördelade som möjligt.
Och 4. De önska att den indelta armen icke må
afskaffas, utan lämplig öfvergångstid, eller annat
än i den mån, som den nya försvarserganisationen
hinner att utvecklas till vederbörlig fasthet.
Dessa resolutioner, som mötet sålunda an-
tog, kunna äfven anses vara ett uttryck af
allmänna opinionen inom vår provins, der
försvarsfrågan man och man emellan disku-
teras som om Bismarck eller Gortschakoff
stode för dörren, ,
Braut Anund.