fallen till 3,000,000 silfverrubel.
Korrespondens från Skåne.
Den 19 december.)
Herr redaktör!
Ni torde på sednare tiden blifvit van att
betrakta lifvet bland de tröga skåningarna
såsom mera lifligt och rikt på iritiativer
än lifvet i de öfriga provinserna. Man sä-
ger: närheten fill Europas egentliga kon-
tinent, de lätta kommunikationerna, den bör-
diga jorden och den här och der hopade
förmögenheten äro orsaken härtillt. Det
är sannt. Skåne erhåller genom naturen
och sitt läge ovärderliga förmåner framför
det öfriga landet och illa vore det, om icke
Skånes män i följd deraf kände sig ma-
nade att alltid stå främst eller åtminstone
hålla sig i teåten, då det gäller striden mot
ofriheten, våldet och orättvisorna, mot mörk-
ret och fördomarna samt andra fiender till
svenska folkets sanna väl.
Under den tid som förflutit sedan mitt
sista meddelande inflöt i er tidning har allt
gått som vanligt på ett glädjande sätt fram-
åt. Jag har annoterat åtskilligt, som måste
vinna fosterlandsvännens bifall. Att börja
med vill jag meddela hvad som ligger när-
mast till hands, nemligen några ord om
folkmötet i Eslöf sistl. lördag den 17 dennes
rörande försvarsfrågan.
Som tidningar meddelat samlades för några
veckor sedan i Eslöf och på inbjudning,
som lärer utgått från Hörby skarpskytte-
förening, några delegerade från de skånska
skarpskytteföreningarna, för att rådgöra rö-
rande den id, som, trots svårigheter af
flera slag, en följd af år hållit dessa före-
ningar tillsammans, nemligen folkbeväpnings-
idn. Bland andra, som kommo tillstädes,
tryckte sina förhoppningar angående krigs-
var professorn i filosofi vid Lunds univer-
sitet, Nybleus, som med klarhet och kraft
yttrade sig om en förändrad armorganisation
inom vårt land och derigenom värmde och
lifvade gubbarna så, att de beslöto inbjuda
till ett allmänt möte på samma ställe för
frågans vidare behandling.
Mötet egde rum i lördags och fortsattes
utan afbrott från kl. 9 f. m. till nära 1
e. m. Deltagarnes antal torde kunna upp-
skattas till 170 å 180, deribland många af
provinsens framstående män, af hvilka må
nämpas professorerna Nybleus, Hamilton,
Thorell och Blomstrand från Lund, före-
ståndaren för Alnarps landtbruksinstitut,
professor Nathorst, ledamoten i första kam-
maren, öfverstlöjtnanten Geijer på Herr-
vadskloster, riksdagsmännen Ola Jönsson,
Kungshult, Sven Nilsson, Österlöf, O. B.
Olsson, Maglehult, Jöns Andersson i Fren-
ninge; från Småland hade inställt sig riks-
dagsmannen Jöns Pehrsson. Den mest upp-
lysta delen af de mindre landtbrukarne hade
infunnit sig, och flera rest en betydlig väg
för att komma till mötet. Ett ovanligt stort
antal tidningsreferenter vittnade om pres-
sens intresse för saken.
Mötet öppnades å de delegerades vägnar
af professor Nybleus, som med acklamation
antogs till ordförande. 22 till största de-
len sakrika anföranden afgåfvos af ej min-
dre än 12 talare. Bland de senare var en
folkhögskoleelev från Ramlösa. en af dessa
unga framtidens män, som känna sin okun-
nighet och oförmåga, men fått ögonen fä-
stade på de mål som heta framåtskridande,
kunskap, upplysning. Hufvudfrågan för da-
gen var ombildningen af vårt försvarsväsen
enligt preussiskt mönster, och samtliga ta-
lare förordade en sådan. De flesta af ta-
L arne höllo med dem, hvilka anse indel-
ningsverket för en föråldrad institution;
men militärerna och kanske äfven några
andra uttryckte sina sympatier för denna
institution medelst nej-rop. Flera talare ut-
ministerns bebådade förslag, hvilket äfven
delegerade fästat sig vid; men riksdagsmän-
nen, hvilka trodde sig känna krigsministerns
kärlek för indelningsverket och att han al-
drig konseqvent skall genomföra värnepligts-
id6r, uttryckte på förhand den öfvertygelse
att förslaget måste falla och att de åtmin-
stone icke kunde bidrag : till dess antagande.
Denna mening vidhölls, trots protester från :
andra talare.
De akademiska talarne uttryckte en sär-
deles patriotisk stämning och förmenade att
intet offer kunde blifva för stort, ingen
Fr . MM - ä meon 6. om I men, A