Julklapp är dagens lösen; små och stora, unga och gamla, fattiga och rika fundera hvar i sin mån på julklappar — de äldre på att gifva, de yngre på att få, och de förra ha minsann icke mindre hufvudbry än de senare. Värst deran är dock familjefadern, äkta mannen, upptagen som han vanligen är af hundratals andra, i hans ögon vigtigare bestyr. Nog går det an med barnen; i boklådan, i julmarknaden, i julexpositionerna finnes uppsjö på saker, som äro både nyttiga och roande för de unga. Men makan, modern, frun i huset! Hvad skall jag gifva min hustru till julklapp ? är i dessa dagar en stående fråga inom äkta männens klass. Man vill bereda sin hustru en glädje, en angenäm öfverraskning, men — tack vare den anda af sparsamhet, som alltmer börjar vinna insteg — man vill förena det angenäma med det nyttiga, det roande med det gagnande. Problemet är under sådana omständigheter ingalunda lätt att lösa. Tillåten mig derför, mina herrar äkta män, att gifva er ett godt råd, som genast skall befria er ur ert bryderi: