Det stera utfallet från Paris, skildradt af en svensk i bref till Göteborgs Handelstidning. Paris den 9 december. Herr redaktör! Mitt seduaste bref var af den 22 november. Sedan dess hafva två segrar öfver preussarne något förändrat ställningen. Redan den 27 november stängdes Paris portar för alla, och endast trupper kunde passera. Massor af dylika tågade genom gatorna, man visste ej hvarthän. Till och med bataltonscheferna fingo ej förr än i ytterfästningarne veta hvilka positioner de skulle intaga ; alla tidningar voro strängeligen förbjudna att afhandla något som rörde truppernas rörelser. Den 29 kl. 10 e. m. hördes signalskotten, och nu började ett kanondunder, som rasade oafbrutet till den 30 kl. 8 på aftonen. Preussarne, som genom alla dessa vidtagna försigtighetsmått ej hade den ringaste aning om anfallet, bletvo, såsom Trochu riktigt beräkvat, fullkomligt öfverraskade och efter 12 timmars strid fullständigt nedgjorda. Deras första linie var genombruten och i fransmännens händer. Man hade slagits med för tviflans raseri, och förlusterna voro oerhörda å ömse sidor. Anfallslinien var mycket utsträckt. Den högra flygeln af franska hären var sfödd på Creteil, då den venstra uppnådde trakten kring S:t Cloud. Vid ÖOreteil gjordes ett låtsadt anfall med 15,000 man för att få preussarne att hopa sina massor vid Choisyle Roi; detta lyckades fullkomligt. HEmellertid gick general Ducrot raskt öfver Marne och anföll med häftighet; generalen sielf red längs linien, förande den ena bataljonen efter den andra uti striden och sjelf dödande 2 preussare, utan att träffas af en enda kula. Trochu, ledande det hela, märkte att den venstra flygeln gaf vika. Han störtade genast fram med sin stab, gaf order till anfall och nu följde fransmännen sin högt aktade chef. FEttverkligt raseri hade bemäktigat sig trupperna, och alla positionerna togos hufvudsakligen med bajonetten. Samtidigt utsändes de s. k. vagons blindås, bestyckade med en stor kanon längst fram och en kulspruta på hvardera sidan. Dessa, som gå med ånga och drifvas fram hastigt på jernvägarne, gjorde förfärliga förödelser i fiendens flanker. Preussarne, som kl. 1 sågo huru allt förlorades, gjorde nu en sista ansträngning och använde den fint, som så ofta lyckats dem under kriget. De hopade nemligen kavalleriet i täta massor och läto detsamma rycka an mot det franska, som, utom det att det var fåtaligt, var uppstäldt på betydlig linieutsträckning. Men general Ducrot hade förutsett denna manöver, och just som marsch-marsch var kommenderad. lät han sitt kavalleri demaskera 50 kulsprutor, hvilka på 600 möåtres sträckte till marken 3 hela regementen samt under loppet af 10 minuter öste mördande projektiler öfver de retirerande fienderna. Nu var segern fullständig. Fransmännen hvilade öfver natten på de positioner fienden på morgonen innehaft. Den