—SÄ— SÄS Ludvig van Beethoven. Ett stort minne upplifvas i dag, då hundra år förflutit sedan en af musikens största heroer föddes. Det var i Bonn, omgifven af en natur, egnad att framkalla en sådan pastoraälsymfoni som denna mästares, och i ett musikaliskt hem, Beethovens vagga stod. Det var i detta hem han, med en stränghet som kunnat afskräcka hvarje annan, af sin fader lärdes elementerna på klaveret, så att han redan vid 4 års ålder kunde ackompajnera till mindre. sånger. Mildare lärare väckte hos horom åter till lif och värma en håg som hotade att kallna. Höga msecenater bekostade honom den grundligaste undervisning. Redan vid 12 år komponerade han sonater, lika fulländade i formen som hans sednare verk, och vid 15 år var han organist i det kurfurstliga kapellet i Bonn. År 1792 flyttade han från Bonn till Wien, hvarest hansedan nästan oafbrutet tillbragte sin lefnad och utförde dessa storverk, dem en sen efterverld skall höra med lika beundran som hans samtid. Komposition efter komposition syntes strömma såväl ur hans själ som ur hans händer, och likväl har aldrig någon samvetsgrannare utarbetare och granskare gifvits än denne skenbart så lätt skrifvande komponist. Under en lång tidsföljd var Beethoven sad af hela det musikaliska Europa, högt uppburen af hög och låg i den stad, öfver hvilken hans namn spridde glans, eftersökt af förläggarne, njutande af rikliga inkomster. Men redan före hans 30:de år hade en svår sjukdom och svaghet i hörseln börjat förbittra hans lif. Han, hvars öra städse smekts af de skönaste harmonier, blef alldeles döf; mannen med den spartanskt rena karakteren och det känsliga sinnet sårades i hjertats innersta djup genom anförvandters uselhet. MNödgad att draga sig från det fina umgängeslif, hvilket mildrat lynts sträfhet, blef-han snart sagdt menniskohatare. Oförmågan att handhafva affärer bragte honom i nöd, som han trodde, och nästan glömd dog han 1827 den 26 mars. Bland hans otaliga verk finnes blott en enda opera: Fidelio, komponeradåren 1804—5 och första gången uppförd i Wien under namnet Leonora (sedermera, delvis omarbetad, under sitt nuvarande namn 1814). Det är med denna herrliga operas uppförande Stora teatern i dag firar Beethovens sekularfest.