EEE NASN SRS NE
lgans. Dels friskaror, dels invånarne satte
sig till motvärn. För att afskrämma andra stä-
ders och byars invånare från att göra samma-
lunda uppbrände tyskarne en stor del af
Chäåteaudun. Den bekante Wachenhusen
(korrespondent till Kölnische Zeitung) har
sedan besökt platsen och beskrifver dess ut-
seende. Som man finner af hans skildring
anser han det mycket oklokt af enskilda
franska medborgare, som icke höra till ar-
mån, att försvara sitt land, och att äfven
friskarorna mera skada än gagna det — i
hvilka afseenden det ser ut som utgången
skulle gifva honom rätt; men med en sorg,
som enhvar delar, ser man emellertid ået
rysliga system som tyska öfverbefälet följer
och som af en och annan befälhafvare allt-
för hårdhjertadt tillämpas, att förstöra en-
skild egendom:
Skildringen, hvilken för öfrigt naturligtvis
är gjord från tysk synpunkt, lyder så:
Sedan i går afton befinner jag mig återien
af de hårdast pröfvade städer, en ruin midt i
ett paradis, i Chåteudun, som ådragit sig det
hårdaste straff genom sitt hårdnackade och
energiska försvar mot preussarme, genom sina
i och utanför staden uppförda barrikader och
genom sin eld från fönsterna. En hel stadsdel,
tvåhundra och några och trettio hus lades i
aska och öfverlemnades derjemte till plundring,
derför att borgerskapet sjelf satte sig till mot-
värn mot fienden.
Oförklarlig förrefaller denna djerfva dårskap,
detta vansinne hos förståndigt folk, såsom dock
väl måste finnas bland borgerskapet i en gan-
ska betydlig och välmående provinsstad. Men
äfven denna olycka var blott en följd af de
osannfärdiga berättelser, hvilka officielt utbred-
des och ännu utbredas öfver hvarje fäktning,
som eger rum.
Då nämligen fienden efter intagandet af Or-
leans ryckte an mot Chäåteaudun, ketto det all-
mänt, att det var blott en af de segrande
fransmännen slagen, sprängd trupp, som för-
sökte en kupp mot Chåteaudun. Genast vid-
togoz3 alla möjliga försvarsanstalter för att af-
visa marodörerna. En kolossal barrikad upp-
fördes, alla stadens ingångar spärrades, alla
de kringliggande husens fönster besattes med
skyttar, och stadens intagande skedde ej utan
offer å vår sida; officerare och soldater voro
i högsta grad förbittrade öfver den eld, som
från husen riktades mot dem, och då staden
var intagen, uppflammade lågorna från taken i
hela qvarter.
Får jag tro invånvarnes utsago, så tovs sta-
den först formligen af trijigare och först se-
dan af preussare, ty enligt invånarnes beriät-
telser kastade sig kort före preussarnes an-
marsch omkring tusen frijägare in i staden,
fördrefvo mairen och andra myndigheter, upp-
förde 18 barrikader och satte isynnerhet vid
gatan Orleans just de hus i försvarstillstånd,
hvilka de funno stängda eller hvilka stängdes
för dem. Detta vore då ingenting nytt, ty mån-
gen husegare i Frankrike har under detta krig
bragts till tiggarstafven derför: att ett halft
dussin dumdristiga karlar, som haft en bössa
i handen, i fäderneslandets namn tilltvingat
sig inträde i huset, skjutit från fönsterna, gri-
pit till flykten bakvägen och lemnat husegaren
i sticket såsom ansvarig. Försvaret af Chå-
teaudun leddes af en kapten vid frijägarne,
som derför utnämdes till öfverste-löjtnant.
De erbjuda en tröstlös anblick, dessa ned-
brända gator, dessa rader af grus och svarta
ruiner; gruset bildar på båda sidor en upp-
höjning, som begagnas till en ganska ojemn
gångbana. Klocksträngarna hänga ännu qvar
på ytterväggarna, till och med några vinran-
kor ha stått mot branden och slingra sig längs
murarna; äfven telegrafledningen har vid en
gata förblifvit alldeles oskadad.
3 fe tr stR RNE RA SR Be NE PRtRE sor TTR RR SAR TR ERA