rear ae ERS XXERERORORORRR——SSSXXXLX—ÅX— 2
Kriget.
Franska proklamationer.
General Trochus proklamation af den 28:de
sistlidne november lydde som följer:
Medborgare i Paris, soldater af national-
gardet och armån! Inkräktnings- och eröf-
ringspolitiken sträfvar att fullborda sitt verk.
Den inför i Europa och sträfvar att i Frank-
rike tillämpa styrkans rätt. Europa kan un-
der tystnad fördraga denna smälek, men
Frankrike vill strida, och våra bröder kalla
oss ut till den afgörande kampen! Efter så
mycket utgjutet blod skall blod ånyo flyta.
Må ansvaret derför återfalla på dem, hvilkas
afskyvärda ärelystnad trampar under fötterna
den moderna civilisationens och rättvisans la-
gar. Sättande vår förtröstan till Gud, gå vi
framåt för fäderneslandet. Guvernören i Pa-
ris, general Trochu.
General Ducrot utfärdade samtidigt en så
lydande proklamation till den andra Paris-
armån:
Soldater vid andra Parisarmen! Ögonblic-
ket är inne att bryta den jernkrets, som allt-
för länge omslutit er och hotat att förgöra er
genom en långsam och förfärlig dödskamp.
På er lott har fallit hedern att försöka detta
stora företag. Att I skolen bevisa er den-
samma värdiga, derom är jag förvissad. Utan
tvifvel skall vårt värf till en början bli svårt.
Vi skola få allvarsamma hinder att öfvervinna.
Vi måste se dem i ögonen med lugn och be-
slutsamhet, utan öfverdrifv och utan svaghet.
Se här sanningen. Straxt i början invid våra
framskjutna poster skola vi finna oförsonliga
fiender, som vunnit sjelfförtroende och djerf-
het genom alltför många framgångar. En kraf-
tig ansträngning skall derför bli af nöden, men
den skall ej öfverstiga er förmåga. För att
bereda er till aktionen har dens omtanke, som
innehar det högsta befälet öfver oss, samlat
mer än 400 artilleripjeser, af hvilka minst två
hundra äro af svåraste kaliber. Intet materielt
motstånd kan uthärda dem, och för att göra
det möjligt för er att slå er ut, skolen I bli
mer än 150,000 man, väl beväpnade och väl
utrustade, till öfverflöd försedda med ammuni-
tion, och, såsom jag hoppas, alla lifvade af
oemotståndlig stridslust. Segren I utistridens
första period, är framgången säker, ty fienden
har till Loires stränder skickat större delen
och de bästa af sina soldater. Våra bröders
hjeltemodiga och lyckosamma bemödanden
qvarhålla dem der. Mod och tillförsigt, såle-
des! Kommen ihåg, att i denna sista strid
kämpa vi för vår ära, vår frihet, vårt älskade
och olyckliga lands räddning, och om denna
tanke är otillräcklig för att lifva edra hjertan,
tinken då på edra förhärjade fält, edra ut-
armade familjer, edra tröstlösa systrar, hustrur
och mödrar. Må dessa minnen hos er väcka
den törst efter hämd, den hättiga förbittring,
som intager mig, och ingifva er förakt för
faran. För min del är jag fast besluten och
svär er alla och hela nationen, att jag icke
skall återvända till Paris annat än som död
eller segrare. I kunnen få se mig stupa, men
I skolen aldrig få se mig vika tillbaka. I den
händelsen tveken ej, utan hämnen mig! Framåt
då, och må Gud beskydda oss! Paris den 28
november.
Efter utfallens slut har general Ducrot
under den 4 december utfärdat en ny pro-
klamation till sina trupper. Han säger deri
att det befunnits omöjligt genomtränga do
fientliga linierna vid Champigny och Brie.
Cheferna ha kommit till den öfvertygelsen,
att ett fortsättande af rörelserna i den på-
började riktningen skulle vara att ändamåls-
löst uppoffra sina soldaters lif och skada
befrielseverket. Men de ha icke öfvergifvit
gina planer. Striden är blott uppskjuten;