rear ae ERS XXERERORORORRR——SSSXXXLX—ÅX— 2 Kriget. Franska proklamationer. General Trochus proklamation af den 28:de sistlidne november lydde som följer: Medborgare i Paris, soldater af nationalgardet och armån! Inkräktningsoch eröfringspolitiken sträfvar att fullborda sitt verk. Den inför i Europa och sträfvar att i Frankrike tillämpa styrkans rätt. Europa kan under tystnad fördraga denna smälek, men Frankrike vill strida, och våra bröder kalla oss ut till den afgörande kampen! Efter så mycket utgjutet blod skall blod ånyo flyta. Må ansvaret derför återfalla på dem, hvilkas afskyvärda ärelystnad trampar under fötterna den moderna civilisationens och rättvisans lagar. Sättande vår förtröstan till Gud, gå vi framåt för fäderneslandet. Guvernören i Paris, general Trochu. General Ducrot utfärdade samtidigt en så lydande proklamation till den andra Parisarmån: Soldater vid andra Parisarmen! Ögonblicket är inne att bryta den jernkrets, som alltför länge omslutit er och hotat att förgöra er genom en långsam och förfärlig dödskamp. På er lott har fallit hedern att försöka detta stora företag. Att I skolen bevisa er densamma värdiga, derom är jag förvissad. Utan tvifvel skall vårt värf till en början bli svårt. Vi skola få allvarsamma hinder att öfvervinna. Vi måste se dem i ögonen med lugn och beslutsamhet, utan öfverdrifv och utan svaghet. Se här sanningen. Straxt i början invid våra framskjutna poster skola vi finna oförsonliga fiender, som vunnit sjelfförtroende och djerfhet genom alltför många framgångar. En kraftig ansträngning skall derför bli af nöden, men den skall ej öfverstiga er förmåga. För att bereda er till aktionen har dens omtanke, som innehar det högsta befälet öfver oss, samlat mer än 400 artilleripjeser, af hvilka minst två hundra äro af svåraste kaliber. Intet materielt motstånd kan uthärda dem, och för att göra det möjligt för er att slå er ut, skolen I bli mer än 150,000 man, väl beväpnade och väl utrustade, till öfverflöd försedda med ammunition, och, såsom jag hoppas, alla lifvade af oemotståndlig stridslust. Segren I utistridens första period, är framgången säker, ty fienden har till Loires stränder skickat större delen och de bästa af sina soldater. Våra bröders hjeltemodiga och lyckosamma bemödanden qvarhålla dem der. Mod och tillförsigt, således! Kommen ihåg, att i denna sista strid kämpa vi för vår ära, vår frihet, vårt älskade och olyckliga lands räddning, och om denna tanke är otillräcklig för att lifva edra hjertan, tinken då på edra förhärjade fält, edra utarmade familjer, edra tröstlösa systrar, hustrur och mödrar. Må dessa minnen hos er väcka den törst efter hämd, den hättiga förbittring, som intager mig, och ingifva er förakt för faran. För min del är jag fast besluten och svär er alla och hela nationen, att jag icke skall återvända till Paris annat än som död eller segrare. I kunnen få se mig stupa, men I skolen aldrig få se mig vika tillbaka. I den händelsen tveken ej, utan hämnen mig! Framåt då, och må Gud beskydda oss! Paris den 28 november. Efter utfallens slut har general Ducrot under den 4 december utfärdat en ny proklamation till sina trupper. Han säger deri att det befunnits omöjligt genomtränga do fientliga linierna vid Champigny och Brie. Cheferna ha kommit till den öfvertygelsen, att ett fortsättande af rörelserna i den påbörjade riktningen skulle vara att ändamålslöst uppoffra sina soldaters lif och skada befrielseverket. Men de ha icke öfvergifvit gina planer. Striden är blott uppskjuten;