po
Hriget.
Utfallet åt Epinay,
hvarom från fransk sida, enligt telegram, med
rälta förmälts att det var en briljant affär,
skildras af en3engelsk korrespondent sålunda:
sDet vår omkring kl. 3 e. m. fransmännen
gjorde sitt utfall. Hade jag passerat genom
Montmorency tjugo. minuter sednare än jag
gjorde, skulle jag sannolikt ha kommit att
sjelf åskåda striden. Att fransmännen lyc-
kades öfverraskajfden bataljon af 71:sta?rege-
mentet somhöll ,Epinay besatt, derom är in-
tet ;tvifvel.i Elden från la Briche : hade hela
dagen varit så stark, att det var nödvändigt i
Epinay att så skyndsamt som möjligt göra
sigfoåtkomligi af 3kulorna.EFransmänneni, ut-
ryckte; från St Denis i två partier, hvaraf
det jena följde medsen fikanonbåt utefter flo-
den. Fartyget anlände till Epinay, sedan dess
besättning nedskjutit de å flodensgbåda strän
der utställda tyska förposterna, och samtidigt
inträffade Fillbyn3deätrupper somImarscherat
landvägen. Husen vid flodsidan och hela
sträckan vester: om byn besattesfhastigt, och
den tyska bataljonen blef sålunda till hälften
omringad, zinnanfiden-ens märkte attinågot an-
grepp var å färde. Det var då så långt lidet
på aftonen, att man icke vidare befarade något
utfall. Men sedan nu en så ofantligt öfver-
lägsen fiendtlig styrka slagit sig ned ioch om-
kring byn, återstod för den ötverraskade ba-
taljonen ingenting annat än att söka komma
undan för så godt pris som möjligt. Den ut-
rymde byn, fäktandej under reträtten, och drog
sig, tillbaka till: St Gratien. Här erhöll ba-
taljonen genast förstärkning. Fransmännen be-
gagnade tiden till att uppföraj barrikader i
Epinay och förbereda,ett varmt mottagande
åtadeniIstyrka hvilken, såsom de antogo, skulle
inom kort, försöka bemäktiga sig byn. Denna
styrka infann sig också snart, bestående af
hela 15:de brigaden; 71:sta och 31:sta rege-
mentena, samt tre kompanier af 26:te rege-
mentet, lånade från 16:de brigaden. Alla dessa
trupper . tillhöra 8:de; divisionen; som kom-
menderas af general von Schoeler. En hastig
marsch gjordes mot Epinay och platsen åter-
togs, sedan fransmännen innehaft densamma
icke fullt två timmar, Tyskarnes förlust var
ganska betydlig: mellan; 40 och 50 man och
5 officerare dödade; fsåradej blefvo 2135 man
och 8 officerare.
u Loire-armen utrymmer Orleans.
Den 2:a, 3:e och 4:e i denna månad före-
töllo heta strider i trakterna kring Orleang,
med den påföljd - att Loire-armån slutligen
måste utrymma nämnda stad och gå! öfver till
andra sidan om floden.
Den tyska styrka som först användes vid
dessa operationer var storhertigens af Meck-
lenburg arm6. Efter att ha förenat sig med
generalivon der Tanns kår, utkämpade denna
armåspå fredagen jen lycklig drabbning i när-
heten af Orgeres söder om vägen mellan Cha-
teandun och Janville. Det var här det nybil-
dade franska infanteriet visade sig sakna för-
måga att skydda det nya franskazartilleriet
mot en undårlägsnare styrka, ty elfva kanoner
togos af tyskarne. Resultatet af striden var
att fransmännens venstra flygel drefs tillbaka
österut på vägen mellan Artenay och Orleans.
Emellertid var prins Fredrik Karl på sitt
håll icke overksam. Han angrep fransmännen
på lördagen vid Chilleurs-aux-Bois och dref
dem in i skogen genom Chevilly, under det
att storhertigen! af Mecklenburg trängde dem
tillbaka från vestra sidan.
Nu var: tiden inne då det befästade lägret
framför Orleans skulle ha gjort tjenst. Bakom
dess förskansningar och batterier borde Loire-
armån ha kunnat hålla stånd, till dess den fått
förstärkningar söder- och vesterifrån. Hvad
som i verkligheten inträffade visar emellertid
att dessä:fruktansvärda befästningar, på hvilka
ga