I England pågår för närvarande en ytterst
lifligtfvalrörelset; (men också är dennas än-
damål af högsta vigt och berättigar full
komligt den passionerade verksamhet, par-
tierna utveckla. Stridens orsak är7folkun-
dervisningsfrågan; idet är om medlen att
höja undervisningsväsendet meningarne äro
delade. Också ha de mest framstående män
kastat sig in i striden, eftertraktande såsom
en heder, större än! alla andra, uppdraget
att vara;ledamöter, i7de skolkomiter som,
enligt den under sednaste parlamentssession
antagna lagen rörande folkskoleväsendet,
böra utöfva en synnerlig inflytelse på sjelfva
riktningen af den undervisning som skall
bibringas de s8. k. folkets barn. Prester,
anglikanskt-ortodoxa, protestanter, katoliker ;
ateistiska filosofer, deister och rätt-trogna;
qvinnor som yrka på sitt köns politiska
och sociala emancipation; försvarare af ar-
betarnes intressen, anhängare af eller mot-
ståndare till religionsundervisning i sko-
lorna — alla ha uppträdt på täflingsbanan
och med mer eller mindre framgång sökt
värfva röster. Hittills ha vi endast fått
underrättelse om valens utgång i några af
Londons församlingar. Vid dessa val ha,
anmärkningsvärdt nog, det lägre folkets rö-
ster företrädesvis blifvit gifna åt män som
redan åtnjuta politiskt anseende eller gjort
sig kända eller värderade genom sina för-
tjenster om skolväsendet.
Äfven qvinnor ha blifvit valda. I Green-
wich har miss Davies, bekant för sina skrif-
ter och tal till förmån för sitt köns rättig-
heter, erhållit de flesta rösterna; i Mary-
lebone ha icke mindre än 47,000 röster
gifvits åt läkaren miss Garrett. Närmast
i röstantal efter henne var den celebre pro-
fessor Huxley, hvilkens åsigter äro allt an-
nat än ortodoxa, men som på de förbere-
dande valmötena kiaftigt uttalat sig för en
fullkomlig frånvaro af allt religiöst tvång i
skolorna.