os roa a a RER BREES ORD RENEE
Svenska folkets tillstånd.
I
Nyköpings län.
Frälsebonden.
(Forts. )
Då man vandrar öfver de Södermanländ-
ska bygderna, finner man jordbruket på få
ställen så bedrifvas, som man haft skäl att
vänta i en provins, der man i de talrika
herrgårdarne borde i det afseendet ha vackra
exempel, manande till efterföljd. Men sa-
ken är den, att bland de större egendo-
marne endast, ett ringa fåtal har hvad man
egentligen menar med ett vackert jordbruk.
Man kan ej frigöra sig från intrycket, att
de större jordegarne hafva sitt landtbruk
baseradt mera på lyx, än på verkligt cko-
nomiska grundsatser. Att hajstora fält, sy-
nes vara hufvudsaken, äfven om de afgjor-
daste naturhinder derigenom måste öfver-
vinnas eller undanrödjas med en kostnad,
som jorden aldrig kan återbetala, och äfven
med äfventyret, såsom vanligtvis är fallet,
att det stora fältet icke kan ordentligt skö-
tas och att deqha skötsel, som sker efter
ett klumpsystem; enligt hvilket de mest
olikartade jordarter ofta tvingas att bära
samma säd, jemförelsevis blir för dyr, dels
genom de: långa transporterna, dels genom
den massa folk, som derför måste under-
hållas och bringas ur sjelfverksamhet, ett
underhåll som blir tyngre är man anar och
i öfrigt medför många ledsammt följder.
I våra sjörika landsorter sjunges mången
visa om vattnets dragningskraft, Necken
bor i alla strömmar. Hvarje djup har: sin
tjusning, sin lockande röst. Farligare än
vattnets dragningskraft synes dock jordens
Svara för menniskan. Den torfvya man eger,
hon må vara stor eller liten, har den säll-
samma egenskapen att alltid vilja förstoras,
alltid utvidga sig. Denna frestelse motstår
en jordegare sällan, han köper, han lägger
under sig allt hvad han kan, han skuld-
4) Följande bidrag till kännedomen af frälse-
böndernas ställning, hvilket uteglömdes vid
anförandet af förut meddelade kontraktsbe-
stämmelser, inrymmes här:
I en af länets norra socknar påträffades en
frälsebonde, som brukade !2 förmedladt man-
tal, -å hvilket han sådde 72 t:a hvete, 3!(4 t:r
råg, 4!3 t:r vårsäd och omkring 5 t:r potatis.
Brukaren, som hade sitt kontrakt stäldt på 1
års uppsägning, hade! likvälj plöjt upp all. na-
turlig äng, som förut gifvit snart sagdt ingen
afkastning, och odlade i stället klöfver och
timotej, af hvilka grässlag han skördade om-
kring 14 lass, så stora, som man pålassar de
i Södermanland brukliga små skakvagnarne
utan sidostegar. Det naturliga gommarbetet
för kreaturen var, såsom nästan öfverallt i Sö-
dermanland, med undantag för skärgårdssock-
narne, klent; kreaturen gå största delen af
sommaren på skogen. För denna gård utgö-
ras vid herrgården 4 mansdagsverken i herr-
gården året om; 12 mans- och 12 hjondags-
verken under slåttertiden och lika många un-
der sädesbergningen; 20 kördagar med par
hästar, hvarjemte brukaren var skyldig på
budning utgöra högst 60 mansdagsverken ut-
öfver de ordinarie. I spanmålsarrende skulle
för gården dessutom lemnas 10 t:r spanmål,
hälften råg och hälften korn. Frälsegården är
belägen 31(a fjerdingsväg från herrgården, der
dagsverkena utgöras. Under samma egendom
finnas bönder, äfvensom torpare, hvilka ha öf-
ver 1 mils herrgårdsväg. Drängarnes kontanta
lön är der i allmänhet 100 rdr.