nader utanför fästena, och på qvällarne har
man ännu krafter öfriga till besök i mairierna
för att få del af regeringens officiella med-
delanden och diskutera fälttågsplaner; ty hvar
och en har. sin flän, den han sätter vida öf-
ver Trochus. -Man använder sålunda tiden på
bästa sätt. Men endast den, som lefvat i Pa-
ris dessa veckor, kan göra sig en föreställning
om deh manliga hållning, som utmärkar natio-
nälgardisterna, De äro färdiga till allt, utom
det ätt gifva sig, Svält skrämmer dem icke,
och hvad fienden angår, så fordra de med hög
röst att få mäta sig med honom, under det
de förebrå Trochu hans skenbara overksam-
het, De kunna ej rätt förstå, att generalen
måste gifva trupperna tid på sig, till dess de
äro i stånd att mahövrera under fiendens ka-
noneld. De glömma äfven; att man har nöd-
gats gjuta bakladdningskanoner och tillverka
chassepotgevär. När det gäller, hafva de emel-
lertid förtroende till sin general en chef och
skola följa honom öfverallt, hvart han förer
dem. Då man begärde frivilliga af national-
gardet, anmälde sig 40,000 på 24 timmar );
hela kompanier förklarade att de ej ville af-
lemna några frivilliga, emedan de önskade
rycka ut allesamman. Regeringen gör i öf-
rigt mycket för borgarmilisen. Hvarje natio-
nalgardist har rätt att i sold uppbära 1a frank
pr dag. Alla lyfta denna sold, på det att de,
som icke kunna undvara den, skola känna
sig förödmjukade; men de förmögne donera den
tillbataljonskassan, hvarifrån penningarne återgå
till regeringen. Nationalgardet är fullständigt
utrustadt i hvarje hänseende, och då det räk-
nar 400.000 man, kan man lätt tänka sig, hvil-
ket ofantligt arbete mana medhunnit på den
korta tiden. Nationalgardet gör äfven tjenst
som polis. Alla poster besättas af det, och
det gör äfven patrulltjenst. Ett märkligt feno-
men är der i sanning, att i Paris ej förekom-
mit hvarken mord eller stölder, och dock
stängas butikerna kl. 10, för besparing af gas,
och på gatorna brinner endast hvarannan lykta.
Om man sålunda, på grund af hvad jag nu
anfört, icke har skäl att beklaga parisarne,
ha de dock rätt att fordra tacksamhet af Frank-
rike för den ståndaktighet och fasthet, hvar-
med de funnit sig i ett tillstånd, som på sätt
och vis kan kallas för en inspärrning i fän-
gelse; ehuruw detta visserligen varit af vida
större dimensioner än som vanligtvis bestås
fångar, . Det verkliga och svåra lidandet be-
står deri, att man saknar meddelanden från
provinserna. Der äro många, många familj-
fäder, som sändt bort hustru och barn och
alls icke ha någon underrättelse om huru det
gått deras älsklingar sedan, Kunde regerin-
gen påfinna ett medel att förskaffa dem med-
delanden från deras anhöriga, skulle de ej
längre ha någon annan önskan än att få rycka
ut mot fienden.
ct,
Köln. Zeitung är i tillfällo meddela ett
bref från en hög embetsman i frauska in-
rikesministdren, hvilket medföljt en luftballong
från Paris och blifvit taget af preussarne.
Till hvem det är adresseradt nämnes icke,
men skrifvelsen är särdeles märklig. Deri
talas om landsortens missnöje i anledning
deraf att den nävarande prövisöriska regerin-
gen består uteslutande af parisare. Det hade
varit mycket klokare, säges i brefvet; oms äf-
ven några af landsortens representanter -blif-
vit insatta i styrelsen; men som det nu är,
kan enighet i landsorten icke vinnas på annat
sätt än derigenom att en nationalförsamling
sammankallas till Tours för att samverka med
den dervarande afdelningen af regeringen.
Att under nävarande förhållanden åstadkomma
en folkrepresentation genom allmänna val går
emellertid icke för sig, hvadan brefskrifvaren
föreslår att från Tours skall inkallas en: de-
puterad från hvarje departement; och denne
utses bland förut under lugnare tider ordent-
ligen valda medlemmar af lagstiftande för-
sarblingen. Brefskrifvaren fortfar:
Ställ er i spetsen för landsortens befolk-
niog. Derigenom skall bi behaga de många,
som icke vilja gilla Paris? beteende och den i
denna stad tillkomna regeringen. Bretagnarne
och andra mobilgardister äro ursinniga på Pa-
ris, men skulle bli särdeles belåtna med: den
här föreslagna anordningen. Hvad beträffar
Bismarck, skulle dessutom denna landsortsre-
gering, en Frankrikes representation af kött
och blody ha det goda med sig att den visade
honorå, att han efter Paris intagande måste
eröfra landsorten. Dock borde man då för-
lägga den nya regeriögen i Bordeaux och upp-
vigla de södra provinserna. Gambetta förtalas
fegt: af personer, som jag aktat för högt; jag
hoppas att han: skall nedslå sina fiender genom
att åvägabringa en regeritg, föll af handlings-
Kraft och patriotism: De härvarande medlem-
marne af. provisoriska regeringen. äro blott.ele-
ver i retoriken, ty de hålla långa tal men
Händla icke. Telegrafera alltså till prefekterna,
hvilka deputerade: vi utsett... Paris är för till-
fället beröfvadt sin ställning såsom hufvud-
stad: M8 Preussen gentemot Frankrike bli en
hundrahöfdad jätte. Ett hufvud är nog för
allä. Täla-till landsortsbefolkningens stolthet.
Stöd er på de depdteräde; på landsortsriks-
dageny och i de kritiska: ögobblicken, bry er
icke om orderna från Paris. Gif post- och