ma montre (han kunde icke tala italienska) el:er ni skall få se på annat! — Non parlo inglese, sade presten, som låtsade sig vara fullkomligt oskyldig och tydligen blef mycket uppskrämd. Min vän blef ursinnig. Vid himlen, ni skall gifva mig igen min klocka! utropade han,i det han pekade på sin tomma ficka och utan uppehåll skakade presten alldeles förtvifladt. Presten knäppte slutligen upp rocken och tog fram klocka och kedja. Hr Antony Cox gaf honom ytterligare en ruskning till afsked, stoppade klockan i fickan, knäppte väl igen sin rock, skyndade sig förargad hem från Colosseum och fattade under vägen det fasta beslut att aldrig mer på detta sätt exponera sig bland en nation af tjufvar. Han uppnådde sitt hotell utan vidare äfventyr, fick sin nyckel af portvakten, sprang uppför en otalig mängd trappor till sitt rum, öppnade dörren — Madre di Dio! Hvad var det, som låg der på nattduksbordet? Hvems klocka och kedja? Är det möjligt? Ja, det var verkligen — hans egen! Men hvuken eller hvilkens hade han då i sin ficka? Prestens. Fram med den! Se på den! Han hade rånat presten. Mannen hade af fruktan för sitt lif lemnat honem sin tillhörighet. Anmälan om rånet gjordes kanske just nu i polisen, som kanske redan är honom på spåren. Att råna en prest i denna af prester styrda stad! Tolf tusen munkar och prester finnas endast i Rom, sjöng det i hans öron. Han hade just vid aftonens table dhöte omnämt detta faktum. Hvad skall han göra? Skall han försöka att undkomma från Rom? Men han måste packa, betala sin räkning och låta visera sitt pass. Nej, han skall vara modig; han skall gå till polisen, återlemna klockan, berätta sin historia och lita på försynen. Han anförtror sina bekymmer åt hotellvärden, som är en godmodig fransman och perfekt talar alla språk under solen. Denne lofvar att hjelpa honom, går med honom till myndigheterna och framför på hans vägnar en tillfredsställande ursäkt för hans anfall på en medlem af den heliga kyrkan. Hr Antony Cox får förlåtelse och återvänder tacksam från farorna och sinnesrörelserna i Rom till det fredliga och enformiga lifvet i London. CSR AE SK IIS TARAS