EN ULUR AGA JT UVAa (Genom Svenska telegram-byrån.) BERLIN den 14 hovember. Nörddentsche Allgemeine Zeitung förklarar, med anledning af påståenden som blifvit gjorda i I Ind6Pexdance Möselle, att Boyer under sitt besök I Versailles icke samtalade med någon annan än Bismärck och att dessa samtal egde rum mellan fyra ögon. AUGSBURG den 14 november. Enligt Allgemeine Zeitung för i afton fortgå förhandlingarne i Versailles; ministrarne återvända derför först i slutet af veckan. Kamrarne inkallas till början af december. BRUSSEL den 14 november. Meddelande från Tours: Kommandot öfver östra armen är upphäfdt; dess hittills varande befälhafvare general Michel erhåller öfverbefillet för en kavalleridivision. Departementet Loire Inferieure är förklaradt i krigstillstånd. DITO den 15 november. Independance belge säger, att underrättelser från Tours bestyrka, att oenighet råder bland regeringsmedlemmarne i fråga om anskaffande af hjelpmedel; några vilja ett lån, andra skatteförhöjning. Planen om ett plebiscitiprovinserna har defimitift öfvergifvits. Enligt underrättelser från Lyon vill Ligue du Midi flytta sitt säte till Marseille. Myndigheterna inberätta, att municipalrådet begärt, att de i staden befintliga straffångar transporteras utom Frankrike. GENEVE den 15 november. Från Besancon meddelas, att general Pinionville uppfordrat invånarne derstäides att träffa nödiga förberedelser för en eventuel belägring. LYON den 15 november. Insubordination inom nationalgardet har blifvit undertryckt 8 man ha fusiljerats. Sednare telegrammer till D. N. NEWYORK den 14 november. Enligt ett telegram från Havana, af den 12 dennes, har en strid egt rum mellan preussiska kanonbåten Meteor, kaptenlöjtnant Knorr, och franska avisoångaren Bouvet, i hvilken den sistnämnda blef betydligt skadad och flydde in i Havanas hamn, förföljd af Meteor. På Meteor var förlusten två döde och en sårad. TOURS den 15 november. En af Thiers författad not rörande förhandlingarne med Bismarck om vapenstilleståndet har blifvit öfverlemnad till stormakternas, Turkiets och Spaniens gesandter. Det heter i densamma: Bismarck reserverade sig emot de neutrala makternas inblandning, men uttalade dock sitt erkännande af missionens ändamål, nemligen ett vapenstillestånd, för att göra slut på blodsutgjutelsen och genom fria val möjliggöra konstituerandet af en regelmessig regering, med hvilken man kunde inlåta sig i giltiga förhandlingar. Bismarck anspelade på den förra regeringen, som i Kassel tycktes antaga en ny gestalt. Thiers svarade, att det för alltid vore slut med denna regering. Bismarck reserverade sig emot hvarje inblandning i Frankrios inre angelägenheter. Den första konferensen afhandlade varaktigheten af vapenstilleståndet, valfriheten i de af Tyskland ockuperade provinserna, arm6ernas positioner under vapenhvilan och provianteringen af de belägrade platserna, synnerligen Paris. Bismarck tycktes icke i dessa punkter finna några oöfvervinnerliga hinder. Thiers ansåg efter denna konferens att en öfverenskommelse 1 alla punkter vore möjlig. Hvarje dag egde två konferenser rum. Varaktigheten af vapenstilleståndet bestäimdes till 25 dagar. Detsammn skulle på intet sätt prejudicera frågan om Elsass och Lothringen, men Bismarck framhöll, att i dessa ITandsdelar ingen valagitation finge ega rum. De skulle komma att representeras af notabler, som blefvs designerade utan inverkan af de tyska myndigheterna. I denna punkt kom man öfverens. Frågan om provianteringon blef af Bismarck öfverlemnad åt militärmyndighetorna och föranledde till en början ingen väsentlig differens. I konferensen den 3 november kom Thiers till insigt om att provianteringsfrågan komme att blifva den egentliga faundamentalfrågan. Bismarck fordrade ett militäriskt eqvivalent, t. ex. ett af forterna framför Paris. Thiers yttrade, att vigrandet af Paris? provianteda daga ärndtudån dd om mn R Je