EN ULUR AGA JT UVAa
(Genom Svenska telegram-byrån.)
BERLIN den 14 hovember. Nörddentsche
Allgemeine Zeitung förklarar, med anled-
ning af påståenden som blifvit gjorda i
I Ind6Pexdance Möselle, att Boyer under
sitt besök I Versailles icke samtalade med
någon annan än Bismärck och att dessa sam-
tal egde rum mellan fyra ögon.
AUGSBURG den 14 november. Enligt All-
gemeine Zeitung för i afton fortgå förhand-
lingarne i Versailles; ministrarne återvända
derför först i slutet af veckan. Kamrarne
inkallas till början af december.
BRUSSEL den 14 november. Meddelande
från Tours: Kommandot öfver östra armen
är upphäfdt; dess hittills varande befälhaf-
vare general Michel erhåller öfverbefillet
för en kavalleridivision. Departementet Loire
Inferieure är förklaradt i krigstillstånd.
DITO den 15 november. Independance
belge säger, att underrättelser från Tours
bestyrka, att oenighet råder bland regerings-
medlemmarne i fråga om anskaffande af
hjelpmedel; några vilja ett lån, andra skat-
teförhöjning. Planen om ett plebiscitipro-
vinserna har defimitift öfvergifvits. Enligt
underrättelser från Lyon vill Ligue du Midi
flytta sitt säte till Marseille. Myndigheterna
inberätta, att municipalrådet begärt, att de
i staden befintliga straffångar transporteras
utom Frankrike.
GENEVE den 15 november. Från Besan-
con meddelas, att general Pinionville upp-
fordrat invånarne derstäides att träffa nödiga
förberedelser för en eventuel belägring.
LYON den 15 november. Insubordination
inom nationalgardet har blifvit undertryckt
8 man ha fusiljerats.
Sednare telegrammer till D. N.
NEWYORK den 14 november. Enligt ett
telegram från Havana, af den 12 dennes,
har en strid egt rum mellan preussiska ka-
nonbåten Meteor, kaptenlöjtnant Knorr, och
franska avisoångaren Bouvet, i hvilken den
sistnämnda blef betydligt skadad och flydde
in i Havanas hamn, förföljd af Meteor. På
Meteor var förlusten två döde och en sårad.
TOURS den 15 november. En af Thiers
författad not rörande förhandlingarne med
Bismarck om vapenstilleståndet har blifvit
öfverlemnad till stormakternas, Turkiets och
Spaniens gesandter. Det heter i densamma:
Bismarck reserverade sig emot de neutrala
makternas inblandning, men uttalade dock
sitt erkännande af missionens ändamål, nem-
ligen ett vapenstillestånd, för att göra slut
på blodsutgjutelsen och genom fria val möj-
liggöra konstituerandet af en regelmessig
regering, med hvilken man kunde inlåta sig
i giltiga förhandlingar.
Bismarck anspelade på den förra regerin-
gen, som i Kassel tycktes antaga en ny
gestalt.
Thiers svarade, att det för alltid vore slut
med denna regering.
Bismarck reserverade sig emot hvarje in-
blandning i Frankrios inre angelägenheter.
Den första konferensen afhandlade varak-
tigheten af vapenstilleståndet, valfriheten i
de af Tyskland ockuperade provinserna, ar-
m6ernas positioner under vapenhvilan och
provianteringen af de belägrade platserna,
synnerligen Paris.
Bismarck tycktes icke i dessa punkter
finna några oöfvervinnerliga hinder.
Thiers ansåg efter denna konferens att en
öfverenskommelse 1 alla punkter vore möjlig.
Hvarje dag egde två konferenser rum.
Varaktigheten af vapenstilleståndet bestäim-
des till 25 dagar. Detsammn skulle på in-
tet sätt prejudicera frågan om Elsass och
Lothringen, men Bismarck framhöll, att i
dessa ITandsdelar ingen valagitation finge
ega rum. De skulle komma att represente-
ras af notabler, som blefvs designerade utan
inverkan af de tyska myndigheterna. I denna
punkt kom man öfverens.
Frågan om provianteringon blef af Bis-
marck öfverlemnad åt militärmyndighetorna
och föranledde till en början ingen väsentlig
differens.
I konferensen den 3 november kom Thiers
till insigt om att provianteringsfrågan komme
att blifva den egentliga faundamentalfrågan.
Bismarck fordrade ett militäriskt eqvivalent,
t. ex. ett af forterna framför Paris. Thiers
yttrade, att vigrandet af Paris? proviante-
da daga ärndtudån dd om mn R Je