cut soe——X——XXXXREXXR tt ——XXOXÅXX-——-—?2 2
I sednaste häftet af tidskriften CFramti-
den är införd en med den välbekanta sig-
naturen L. J. H. undertecknad uppsats om
vilkoren för jernvägsbyggnadernas fortsät-
tande och jernvägarnes framtid i SverigeX.
Den är närmast föranledd deraf att en af
regeringen, på riksdagens begäran, tillsatt
kFomit6 nyligen yttrat sig öfver de ansök-
ningar som från olika landsdelar inkommit
om understöd till jernbanors anläggande.
Författaren erinrar om ett märkligt för-
hållande med stambanornas byggnadskost-
nad. Då regeringen till 1853 års riksdag
afgaf sin proposition om Stockholm—Göte-
borgs-banans anläggande, uppgaf hon, på
grund af sakkunniga personers omdöme och
uppfördt kostnadsförslag, att banan med
nödig rörlig materiel skulle kunna åstad-
kommas för 300,000 rdr pr mil. Sådant
har sedermera visat sig möjligt, i det att
flere enskilda banor med samma spårvidd
äro här i landet byggda för lägre pris och
att Helsingfors—Petersburgs-banan, ehuru
med större spårvidd än de svenska banor-
nas, verkstälts för 540,000 rdr pr mil. Men
när konung Oskar uppdrog statens jernvägs-
byggnaders utförande åt öfverste Ericson,
gjorde han till vilkor för sitt åtagande deraf,
att kostnaden pr mil skulle anslås till 50
procent mera än hvad regeringen förut be-
räknat, således till 750,000 rdr pr mil.
Och utan att, såvidt i de offentliga hand-
lingarne kunnat upptäckas, hvarken de
sakkunniga männen eller någon annan Cve-
derbörande fingo yttra sig öfver det af öf-
verste Ericson framställda anspråket, gilla-
des detta af regeringen och framlades för
ständerna, någonting desto mera märkligt
som öfverste Ericson vid den tiden sjelf
icke var sakkunnig i detta fack, enär han,
efter hvad på den tiden omtaladas, ännu aldrig
ens hade sett någon jernväg med lokomotiv
mer än Köping—Hult-banan och aldrig varit
delaktig i något jernvägsarbete. Ännu en
anmärkningsvärd omständighet är att kost-
naden för stambanorna icke ens stannade
vid de 850 procent utöfver de en gång be-
räknade som öfverste Erieson tillagt, utan
slutligen ha befunnits uppgå till 850,000
rdr pr mil.
Så stor var likväl öfverste Ericsons pre-
stige att allt tal om möjligheten att bygga
billigare jernvägar bemöttes som munväder,
oaktadt det då af ganska många insågs och
erkändes att stambanorna ej kunde bära sig
och således åtminstone dessa bort vara an-
gelägna att yrka ett billigare byggande.
För statens förlust framhöll man som mot-
vigt att den skulle uppvägas af de indirekta
fördelar som jernvägar medföra. Men L.
J. H. gillar icke att för indirekta fördelar,
tillfallande vissa orter, hela landets skatt-
skyldige invånare skola lida. Han uppstäl-
ler derför den frågan:
Finnes någon giltig orsak, hvarför Sverige
skall vara det enda land, der jernvägar för
enskilda icke kunna byggas utan uppoffring af
hela landets skattskyldiga invånare, då man
likväl har exempel från nästan alla andra län
der, att sådana kommunikationer anläggas på
enskildas bekostnad eller endast med så be-
skaffad hjelp från det allmännas sida som
fullt återbetalas och icke innebär någon upp-
offring? Hvadan kommer det sig, att tusentals
mil jernvägar komma till stånd i England, i
Amerika, äfven i Tyskland, utan all mellan-
komst af staten, men icke skulle kunna på