OR
Vid detta århundrades bi
holm .75,517 invånare, men genom konung
Gustaf IV Adolfs tokerier miste det nära
10,000. Det var således blott 65,474 män,
qvinnor och barn, hvilka jublade prins Ber-
nadotte till mötes vid hans intåg i sitt nya
fosterlands hufvudstad 1810. Under hans,
hans sons och sonsons milda och fredliga
regeringar steg folkmängden hvart femtal år
oafbrutet till år 1867,.då den var icke min-
dre än 140,251 och således 14 riksdagsman
skulle valts om några riksdagsmän alls bordt
väljas det året. Men genom en folkräkning,
som egde rum den 31 december 1868, be-
röffades kufvudstaden snöpligen 8,851 in:
vånare, hvilkas beklagande blott skulle öl!
saknaden efter dem, och den 1 januari i
fjol fanns det således icke mer än 131,400
nyårsgratulanter, de allra spädaste inberäk-
nade, ).
Af de 131,400 personer, som chefen för
statistiska centralbyrån och fem af stad
fullmäktige utsedde förtroendemän ännu
hade beröfvat oss, voro 58,639 af mankön,
men 72,761 af qvinkön. Det bör då icke
vara svårt för någon Tamino här att finna
sin Pamina, ej heller för en mormon att
bekomma några tusen till äktenskap lediga
— och kanhända villiga — skönheter. Af
männen voro 16,247 gifta; af qvinnorna
16,548; vid första påseendet tyckes detta.
ej gå ihop eller häntyda på en i folkräk-
ningsuppgifterna erkänd mormionist; men att
talen äro omaka kan ock härleda sig der-
ifrån, att somliga fruar voro gräsenkor, så-
som sjökaptensenkorna ofta äro.
Om våra läsare behaga följa oss något
längre på siffrornas stråt, som med flit und-
vikes att göra bråkig, skola de erfara myc-
ket nytt och nyttigt.
Att Sden gamla tiden var så god, som
vi allt som oftast höra sägas, hindrar icke
att utom äktenskap föddes vid århundradets
början mer än hälften så många barn som
inom äktenskap. Om detta förhållafide var
en qvaärlefva af gustavianska tidehvarfvets
lättsinne, så förbättrades det icke genom
Gustaf IV Adolfs pedantiska ortodoxi, ty
året efter den glada statshvälfning som på-
nyttfödde Sverige sågo 1018 barn lifvet utan
att deras föräldrar varit vigda, medan de
med vigsel befästade äktenskapen blefvo väl-
signade med endast 1380 barn. Propörtio-
nen var det året mycket ofördelaktigare för
sedligheten än år 1868, då antalet af oäkta
barn var tvåtredjedelaår af de äktas antal.
Preportionerna mellan dessa olika slag af
lika varelser vexla besynnerligt i Stock-
holm. Från 1830 till 1855 var det ofta
lika rasande som 1810. På 1860-talet är
det vida anständigare. Man kan läsa mel-
lan raderna i folkmängdsstatistik en, att när
ett ovanligt stort antal barn tillkomma utan
äktenskap, råder fattigdom i landet, så att
fölk icke haft råd att betala vigseln och
bröllopet; utan gift sig sans ceremonies.
I medeltal 1000 par ingå årligen i Stock-
holm ett skriftligt äkta förbund och i medeltal
640 af sådana förbund upplösas derigenom
att Herren tager den bättre eller sämre hälf-
ten af paret till sig. Från år till år vex-
lar. äktenskapslustan, så- starkt, att-då år
1866 deraf oemotståndligt grepos 1153 par,
så etalade deremot år 1868 endast 831 män
lysningsafgift, hvadan det årets-like torde
af-hufvudstadens presterskrp vara sattiden
privata litanian.
Folkräkningen, hvilken, såsom sagdt är,
på en enda dag beröfvade oss 8,851 med-
borgare, lemnade dock qvar några så gamla
som en man om 95 är (mer han lefver
icke mer; han dog i onsdags), 16 fruntim-
mer om 95 år och deröfver, hvaribland 6
som aldrig burit hymens bojor och 10 som
sörjde sina män; en fröken om 100 år och
en enkefru om 101: Vid samma tid fanns
det 1,5352 enklingar, 8,011 enkor, 196 från-
skilda - män och 325 frånskilda hustrur.
Stockholmsflickorna gifta sig icke för tidigt:
det fanns ej mer än 54 som hade blifvit
giftå före 20:de året: af dessa var en redan
eka och en anhan skild från sin kära
man. (Forts.)
) Bristen på öfverensstämmelse mellan mantals-
uppgifterna och kyrkböckerna hade blifvit allt
större, hvadan en folkräkning anställdes för att
utröna verkligt folkmängden i ett visst tidsmo-
ment. Alldeles säkert resultat har nog icke heller
den lemnat. I