som krigsfångar passerade de preussiska lini-
erna, voro de i tillfälle att med egna ögon
ötvertyga sig om att de utdelade kartorna
voro fa!ska.
Den 24:e kl. 5 e m. sammankallade mar-
skalk Canrobert ånyo sina divisionsgeneraler,
och han meddelade dem nu att kejsarinnan
lemnat ett vägrande svar. Ett enda hopp,
sade han, återstode. General Changarnier hade
begifvit sig till prins Fredrik Karl för att före-
slå honom att utfärda en uppmaning till den
lagstiftande församling, eom upplöstes vid re-
volutionen den 4 september, att åter samman-
träda. Denna lsgstiftande församling skulle
då välja en regering, som Metz-armån skulle
tvinga Frankrike atv antaga.
General Busson anmärkte nu, att under detta
förslag efter all sannolikhet doldes andra pla-
ner, då ju inkallandet af den förra kammaren
vore en ren omöjlighet, enär Frankrike på in-
tet vilkor ville veta af densamma. Han utta-
lade äfven högt den misstanken att de befäl-
hafvande generalerna ville öfverlemna armån
åt fienden endast för att de sjelfva måtte bli
krigsfångar och sålunda deras lif och förmö-
genhet räddade. Marskalk Canrobert tillbaka
visade naturligtvis denna beskyllning, men var
för öfrigt af samma tanke som divisionsgene
ralerna, att det af Changarnier vidtagna steget
icke kunde leda till något resultat.
Två dagar sednare — så fortsätter general
Busson sin berättelse — kallade marskalk Can-
robert oss tillsammans för sista gången och
lät oss veta att högsta befälhafvaren under
tecknat en kapitulation som gjorde oss till
krigsfangar; ty prins Fredrik Karl ville icke
höra talis om några andra vilkor. Och härpå
mäste vi då gå in. 3e der följden af de befäl-
hafvandes bedrägliga förfarande, som kejsaren
hade gifvit oss.
Såsom ett ytterligare bedrägeri af marskalk
Bäåzaine omtalas, att hvarje general den 28 på
aftonen erhöll order att låta sammanföra i siu
bostad de under honom lydande regementenas
örvar. Ändamålet härmed uppgafs vara att
de tidigt följande morgon skulie afhemtas till,
arsenalen för att uppbrännas. Detta var en
ny osanning. Örnarne blefvo icke brända utan
tvärtom utlemnade till fienden. -