ed
de orden: Vi hafva uppbjudit hela vår förmåga
att undvika kriget, och jag kan säga, att det är
hela nationen, som i sin oemotståndliga uppbrus-
ning (lan) framtvungit vårt beslut,. Denna för-
klaring var oundgänglig. emedan kejsaren ännu
dagligen anklagas att hafva dragit svärdet i sin
dynastis intresse. De tvenne suveränerna möttes
på slottet Bellevue utanför Sedan, Vid dennasam-
mankomst ådagalade konungen de högsinta tänke-
sätt, hvaraf han var uppfylld, i det han bemötte
kejsaren med all den grannlagenhet, som den sist-
nämndes olycka kräfde. Kejsaren å sin sida iakt-
tog i hela sin hållning den största värdighet. Ge-
neral Wimpffen, som hade sagt kejsaren att armån
räknade på hans mellankomst hos konungen af
Preussen, för att erhålla bättre vilkor, underrätta-
des att hans bemödanden i detta hänseende varit
fruktlösa. Detta är förloppet af de .militäriska
operationer, hvilka slutade så olyckligt med ar-
måns kapitulation i Sedan. En så förfärlig olycka
skulle icke blott afpressa oss tårar, utan den skulle
äfven gifva oss lärdomar, som aldrig skola för-
lömmas. Preussens framgångar äro att tillskrifva
ess armås numeriska öfverlägsenhet, dess kriga-
res stränga manstukt och det öfver hela Tyskland
af auktoritetsprincipen utöfvade väldet. Må våra
olyckliga, krigsfångna landsmän, under sitt vistande
i Preussen åtminstone draga fördel af den lärdo-
men, att hvad som skänker styrka åt ett land är
att makten respekteras, lagen åtlydes, och foster-
landandskänslan samt militärandan beherrska alla
intressen och alla opinioner. Kampen var visser-
ligen oproportioner ig, men den skulle hafva ut-
hållits längre och varit mindre olycklig för våra
vapen, om icke krigsoperationerna oupphörligt
hade blifvit underordnade politiska betänkligheter.
Vi skulle äfvenledes hafva varit bättre förberedda,
om icke kamrarne oupphörligt hade visat benä-
genhet att reducera krigsbudgeten, och om de
icke alltid satt sig emot hvarje åtgärd, som åsyf-
tade att föröka vära stridskrafter. Fjorton dagar
före krigsförklaringen uttryckte lagstiftande för-
samlingens budgetkomite; en afsigt att upphäfva
kejsargardet och reducera armåns effektiva styrka.
ill dessa hufvudorsaker till våra motgångar
måste vi lägga de beklagansvärda vanor, som in-
rotat sig 1 armen genom krigen i Afrika. Brist
på disciplin, brist på sammanhållning, frånvaro
af ordning, soldaternas alltför tunga packningar
och officerarnes alltför stora bagage — se der de
bristfälligheter som insmugit sig i våra armåer.
Den franske infanteristen, förr bekant för snabb-
heten i sina rörelser, står nu i detta hänseende
efter den tyske fotsoldaten. En vårdslös hållnin
skadar den militära andan; våra officerare oc
soldater tyckas ej längre vara stolta öfver att bära
sina uniformer, och brokigheten af deras drägter
afficierar ögat på ett pinsamt sätt. Denna vårds-
löshet i hållning afspeglar sig i allting anrat.
Man påträffar icke mera denna fofelbundenhet.
denna pligtkärlek, denna sjelfförsakelse, hvilka äro
de förnämsta egenskaperna både hos dem som be-
falla och dem som lyda. .
Armån afspeglar alltid tillståndet inom det sam-
hälle, ur hvilket den utgått. Så länge myndighe-
ten i Frankrike var stark och respekterad, hade
armn en märkvärdig soliditet, men när talare-
stolen och pressen tillätos genom sina öfverdrifter
att undergräfva auktoriteten och öfverallt införa
en anda af klandersjuka och uppstudsighet, gjorde
verkningarne häraf sig kännbara inom armån.
Gifve Gud att det förfärliga drama, som nu
uppföres, må tjena till en lärdom för framtiden,
och att vårt fådernesland må åter resa sig efter
den katastrof, som nu öfverväldigar detsamma.