Fälttåget år 1870:
orsaker som hafva. vållat. kapitulationen vid
Sedan. CAf en officer anställd, vid general-
staben ),
Så lyder titeln på en berättelse om 1870
års fälttåg, hvilken blifvit dikterad af kejsar
Napoleon under hans fångenskap på Wil-
helmshöhe. Denna berättelse meddela vi
e fter Göteborgs Handelstidning:
När kriget var förklaradt och kejsaren öfvertog
högsta befälet öfver de franska armåerna, gaf han
ofta uttryck åt den tanken, som återspeglades i
hans första proklamation, att det förestående fält-
tåget skulle blifva förenadt med de största svärig-
heter. Midt under tillfredsställelsen öfver den en-
tusiasm, som öfverallt helsade hans steg, bemärkte
mången den blick af bedröfvelse, hvarmed han
lyssnade till ropet om framåt till Berlin ! som
uttalades af den jublande mängden — liksom om
företaget skulle blifva endast en militärisk prome-
nad, och en marsch framåt skulle vara tillräckli
att besegra den nation i Europa, som var grund-
ligast öfvad i vapenkonsten och bäst förberedd på
rig.
Kojönreni visste, att Preussen var färdigt att in-
kalla på kort tid 900.000 man, och att det kunde
med hjelp af detyska sydstaterna påräkna 1,100,.000
soldater. Frankrike var blott i stånd att mönstra
600.000 man; och då antalet af stridande män al-
drig är mer än hälften af den effektiva styrkan,
så var Tyskland i tillfälle att bringa i fält 550.000
man, under det vi hade blott omkring 300.000
att ställa mot fienden.
För att uppväga denna numeriska underlägsenhet,
var det nö Fandiat för oss att genom en hastig
rörelse öfvergå Rhen, skilja det södra Tysklan
från nordtyska förbundet samt genom den första
framgångens clat förskaffa oss Österrikes och Ita-
liens allians,
Om vi voro i stånd att förhindra sydtyska ar-
meåernas förening med Nordtysklands, skulle preus-
sarnes eftektiva styrka reducerats till 200, man
och missproportionen mellan de stridandes antal
gule sålunda blifvit mycket förminskad. Om
sterrike och. Italien gjorde gemensam sak med
Frankrike, skulle antalets öfverlägsenhet vara på
vår sida. .
. Kejsarens fälttågsplan, hvilken han anförtrodde
i Paris allenast åt marskalkerna Mac Mahon och
Leboeuf, var att samla 150.000 man i Metz,
100.:000 i Strasbourg och 50,000 i lägret vid Chå-
ons,
Koncentreringen af de begge armåerna, den ena
vid Sarre och den andra vid Rhen, yppade icke
hans planer; ty fienden var lemnad 1 ovisshet, an-
tingen anfallet skulle göras mot Rhenprovinserna
eller på Baden. on
Så snart trupperna blifvit koncentrerade på de
utstakade punkterna, var det kejsarens afsigt att
omedelbart förena de två armeerna i Metz ocn
Strasbourg, och att, i spetsen för 250.000 man,
öfvergå en vid Maxau, lemnande till höger fäst-
ningen Rastadt och till venster fästningen Ger-
mersheim. Efter att ha uppnått andra sidan af
Rhen, ville hån hafva tvungit sydstaterna attiakt-
taga neutralitet och skulle så hafva framstörtat
att möta preussarne. Under det denna rörelse
fullföljdes, skulle de 50.000 man vid Chålons, un-
der befäl af marskalk Canrobert, framtägat till
Metz, för att betäcka armåns arrietrgarde och skydda
nordöstra, gränsen. På samma gång skulle vår
flotta i Östersjön hålla en del af den fiendtliga
styrkan bunden i norra Preussen, tvungen som den
var att försvara kusterna, som hotades med anfall.
Den enda utsigten för att denna plan skulle lyc-
kas låg i möjligheten att öfverträffa fienden i ha-
stiga rörelser. Till den ändan var det nödvändigt
att inom ganska få dagar på de bestämda punk-
terna mönstra icke allenast antalet af erfor orligt
manskap, utan ock de väsentliga Phangen till
det föreslagna fälttåget, såsom artilleriparker, tross-
vagnar, pontonparker, kanonbåtar för att skydda
öfvergången af Rhen. och ändtligen det kommis-
sariat, som var nödvändigt att förse en stor armå
under marsch.
Kejsaren smickrade sig med hoppet att uppnå
desså resultater, men häri blef han besviken, då i
sjelfva verket hvar och en blef missledd genom
en förmodan, att genom jernvägarne män kunde
koncentreras och hästar jemte materiel framforslas
med den ordning och precision, som framgången
prkerligen kräfde, då förberedelser icke hade
blifvit långt förut gjorda af en vaksam förvalt-
ning.
De inträffade dröjsmålen uppkommo i hög grad
från bristerna i vår militära organisation, sådan
den existerat under de sista 50 åren, och hvilka
blottade sig gjolfva från begynnelsen.
I stället för att hafva, såsom fallet är i Preus-
sen, armkårerna fullt organiserade, rekryterade i
4) Den här meddelade öfversättningen är gjord
i sodra hand efter korrekturafdrag af denjunder
tryckning i Briässel varande, kejserliga original-
br ochyren,