LAI LLUT EST Svenska segrar den 22 december 1870 och 9 december 1874. (Ur Göteborgs Handelstidning.) Profetian om dessa segrar är läst i stjernorna, hvilkas ställning och rörelser, enligt de gamles åsigt, förebådade allt hvad som skall ske på jorden. Man behöfver docc icke vara vidskeplig, man behöfver icke dela Wallensteins tro på Senis vetenskap, för att antaga denna profetia för möjlig och sannolik. Hon lofvar mer än segrar. Hon lofvar oblodiga triumfer. Ingen tår skall hafva fallit, ingen moder skall hafva nödgats kläda sig i sorgdrägt för svenskarnes skull, när de återvända med sitt segerbyte. Och detta byte skall icke vara af förgänglig art. Det skall ej bestå af fanor, bestämda att multna i rustkammare. Dess värde blir varaktigare än så. Profetian är, vi medgifva det, något sväfvande beträffande den närmast förestående segern. Svenskarne ha måhända icke tid att rusta sig för att vinna den. Desto vissare förkunnas triumfen af den 9 december 1874. Den 22 nästkommande december inträffar en total solförmörkelse, hvars helskugga passerar öfver Atlantiska hafvet, södra Portugal och Gioraltar, Algerien, Sicilien o. s. v. Den allmänhet, som läst hr Björlings vackra afhandling om Solent, kan göra sig en föreställning om de problemer, som här vänta sin lösning. Det gäller framför allt att utröna beskaffenheten af den stålkrans, den Ccorona, hvilken lik en helgongloria omgifver den i etern sväfvande kerub, som skänker jorden dess lif och skönhet. Fördenskull, till vapen, svenske vetenskapsmän! Den ära, som edra framgångar sprida öfver Sveriges namn och den skandinavisk-germaniska stammens civilisation, är ovanskligare än den som tyskarne vinna på blodiga slagfält. Här fordras, såsom i alla fälttåg, en kombination af de olika vapenslagen: Teleskopet, hvars skottvidd oändligt. öfverträffar alla. kanoners, skall verka i förening med spektroskopet. — Upsala har ett europeiskt ryktbart betjeningsmanskap för det vapnet; spektroskopet skall:samverka med. polarisationsiakttagelserna, och fotografien slutligen bidraga till att göra segern fullständig. Svenska regeringen skall utan tvifvel ställa ett fartyg till expeditionenstjenst och bekosta den öfriga utrustningen. Dock — om det är för sent att nu tänka på detta vikingatåg, så återstår att begagna ett än sällsyntare tillfälle att vinna en än vigtigare seger. den 9 december 1874, då planeten Venus. passerar förbi solskifvan. Då, för att begagna en kanske låg, men likväl träffande och af vetenskapsmän fördenskull också begagnad bild, gäller det att justera alnen, med hvilken astronomerna mäta hela planetsystemet och alla afstånd i verldsrymden. Alnen är jordbanans halfva stora axel eller solens afstånd från jorden. Svenska namn äro redan fästade vid: detta stora problems lösning. Slå upp en engelsk, en tysk, en italiensk astronomisk lärobok, och ni skall, i kapitlet om Venuspassagerna, ha. glädjen att finna namnen Bergman, Planman, Melanderhjelm och-Justander vid sidan af namnen Kepler, Caseini och Euler. Vi ha här ett arf att vårda, ett undfånget pund att förkofra. På tal om himmelska ting må vi anmärka, att våra anglosaxiske stamförvandter i Amerika göra sig allt mer och. mer omtalade på den astronomiska vetenskapens område. Deras expedition af år 1869 gaf nya elementer till problemetom solens-coronaDen 19 sistl. september upptäckte amerikanaren Peters, professor i. Clinton, staten Newyork, den 26 amerikanska planeten, hvarigenom antalet af kända småplaneter mellan Mars och Jupiter nu vuxit till 120. Medan två af verldens största kulturfolk, till hån af all kultur, sönderslita hvarandra — må vi, nordbor, visa Försynen vår taeksamhet för fredens välsignelser genom att anstränga våra krafter i fredens högsta värf, i vetenskapens tjenst, af hvars framåtskridande mensklighetens väsentligen beror, Vår krigiska. historia .är ännu icke utspelad. Den dag skall komma, då Sveriges blågula fåna skall svaja främst i germanernasleder, i den sista afgörande kampen mot panslavismens skaror. Vi skola då. till Gustaf II Adolfs och Karl XII:s bedrifter lägga nya, och vi skola segra, om vi gjort oss förtjenta af segern, om vi vårdat vår uppgift som kulturens utpost mot öster. Intill dess må vi fylla vår histörias blad medvetenskapliga bragder.