LAI LLUT EST
Svenska segrar den 22 december
1870 och 9 december 1874.
(Ur Göteborgs Handelstidning.)
Profetian om dessa segrar är läst i stjer-
norna, hvilkas ställning och rörelser, enligt
de gamles åsigt, förebådade allt hvad som
skall ske på jorden.
Man behöfver docc icke vara vidskeplig,
man behöfver icke dela Wallensteins tro på
Senis vetenskap, för att antaga denna pro-
fetia för möjlig och sannolik.
Hon lofvar mer än segrar. Hon lofvar
oblodiga triumfer. Ingen tår skall hafva
fallit, ingen moder skall hafva nödgats kläda
sig i sorgdrägt för svenskarnes skull, när
de återvända med sitt segerbyte.
Och detta byte skall icke vara af för-
gänglig art. Det skall ej bestå af fanor,
bestämda att multna i rustkammare. Dess
värde blir varaktigare än så.
Profetian är, vi medgifva det, något sväf-
vande beträffande den närmast förestående
segern. Svenskarne ha måhända icke tid
att rusta sig för att vinna den. Desto vis-
sare förkunnas triumfen af den 9 december
1874.
Den 22 nästkommande december inträffar
en total solförmörkelse, hvars helskugga
passerar öfver Atlantiska hafvet, södra Por-
tugal och Gioraltar, Algerien, Sicilien o. s. v.
Den allmänhet, som läst hr Björlings vackra
afhandling om Solent, kan göra sig en
föreställning om de problemer, som här vänta
sin lösning. Det gäller framför allt att ut-
röna beskaffenheten af den stålkrans, den
Ccorona, hvilken lik en helgongloria om-
gifver den i etern sväfvande kerub, som
skänker jorden dess lif och skönhet.
Fördenskull, till vapen, svenske veten-
skapsmän! Den ära, som edra framgångar
sprida öfver Sveriges namn och den skandina-
visk-germaniska stammens civilisation, är
ovanskligare än den som tyskarne vinna på
blodiga slagfält. Här fordras, såsom i alla
fälttåg, en kombination af de olika vapen-
slagen: Teleskopet, hvars skottvidd oänd-
ligt. öfverträffar alla. kanoners, skall verka i
förening med spektroskopet. — Upsala har
ett europeiskt ryktbart betjeningsmanskap
för det vapnet; spektroskopet skall:samverka
med. polarisationsiakttagelserna, och fotogra-
fien slutligen bidraga till att göra segern
fullständig.
Svenska regeringen skall utan tvifvel
ställa ett fartyg till expeditionenstjenst och
bekosta den öfriga utrustningen.
Dock — om det är för sent att nu tänka
på detta vikingatåg, så återstår att begagna
ett än sällsyntare tillfälle att vinna en än
vigtigare seger. den 9 december 1874, då
planeten Venus. passerar förbi solskifvan.
Då, för att begagna en kanske låg, men lik-
väl träffande och af vetenskapsmän förden-
skull också begagnad bild, gäller det att ju-
stera alnen, med hvilken astronomerna mäta
hela planetsystemet och alla afstånd i
verldsrymden. Alnen är jordbanans half-
va stora axel eller solens afstånd från
jorden. Svenska namn äro redan fästade
vid: detta stora problems lösning. Slå upp
en engelsk, en tysk, en italiensk astronomisk
lärobok, och ni skall, i kapitlet om Venus-
passagerna, ha. glädjen att finna namnen
Bergman, Planman, Melanderhjelm och-Ju-
stander vid sidan af namnen Kepler, Cas-
eini och Euler. Vi ha här ett arf att vårda,
ett undfånget pund att förkofra.
På tal om himmelska ting må vi anmärka,
att våra anglosaxiske stamförvandter i Ame-
rika göra sig allt mer och. mer omtalade på
den astronomiska vetenskapens område. De-
ras expedition af år 1869 gaf nya elemen-
ter till problemet- om solens-corona- Den
19 sistl. september upptäckte amerikanaren
Peters, professor i. Clinton, staten Newyork,
den 26 amerikanska planeten, hvarigenom
antalet af kända småplaneter mellan Mars
och Jupiter nu vuxit till 120.
Medan två af verldens största kulturfolk,
till hån af all kultur, sönderslita hvaran-
dra — må vi, nordbor, visa Försynen vår
taeksamhet för fredens välsignelser genom
att anstränga våra krafter i fredens högsta
värf, i vetenskapens tjenst, af hvars fram-
åtskridande mensklighetens väsentligen beror,
Vår krigiska. historia .är ännu icke utspe-
lad. Den dag skall komma, då Sveriges
blågula fåna skall svaja främst i germaner-
nasleder, i den sista afgörande kampen mot
panslavismens skaror. Vi skola då. till Gu-
staf II Adolfs och Karl XII:s bedrifter
lägga nya, och vi skola segra, om vi gjort
oss förtjenta af segern, om vi vårdat vår
uppgift som kulturens utpost mot öster. In-
till dess må vi fylla vår histörias blad med-
vetenskapliga bragder.