grund af den lefvande fästningsmur, som, hvilket ögonblick eom helst, kan resa sig på hela periferiens omkrets; ty mycket vigtigare än fästen och förskansningar är jernvägsnätet kring Paris, genom hvilket alla stridskrafter från staden och fästena kunna sammandragås inom ett par timmar. Men hur stor också Paris moståndskraft är, och hur outtömliga ock dess hjelpkällor äro — fruktan för en belägring skall utöfva en förfärlig. verkan på stadens befolkning, ja, på hela Frankrike och skall hota många tusens existens. Det står fast, att fästena icke äro så farliga för fienden som sjelfva staden: För det första äro de sidor af Paris, som icke vetta mot Tyskland, särdeles den södra, mycket svagare befästade än den vestra, och tyskarne skola näppeligen anfalla fästningen, der den är starkast. För det andra har Paris såsom fästning det olyckligaste läge i verlden, ty staden ligger i ett kittel, som är omgifven af höjder, Nilla den icke en gång kmr beberrska med tillhjelp af sina fästen, utan hvilka tvärtom beherrska densamma. Vid anläggandet af de åtta fästen, hvilka tillsammans kunna inrymma en besättning på högst 80,000 man, har man ganska riktigt med den strängaste konseqvens sökt att genomföra den militära grundsatsen: den som har höjden är också i besittning af dalen; men denna grundsats håller icke alltid streck. Jo, om det vore idel sjelfständiga höjder, se det vore en annan sak, men det är en kedja af höjder, mellan hvilka fienden kan smyga sig fram, och då dalen öfverallt är så betäckt med hus, att fienden allestädes finner en betäckt uppställning och således rycker närmare och närmare, hvad då? Sedan vi hade besett fästena höllo vi icke mycket på deras motståndskraft, ty dels äro en del af dem så små, att de knappast rymma 2,000 man, och dels är afståndet mellan dem så olika, att man icke kan tänka på ett regelbundet försvar.