grund af den lefvande fästningsmur, som, hvil-
ket ögonblick eom helst, kan resa sig på hela
periferiens omkrets; ty mycket vigtigare än
fästen och förskansningar är jernvägsnätet
kring Paris, genom hvilket alla stridskrafter
från staden och fästena kunna sammandragås
inom ett par timmar. Men hur stor också
Paris moståndskraft är, och hur outtömliga
ock dess hjelpkällor äro — fruktan för en be-
lägring skall utöfva en förfärlig. verkan på
stadens befolkning, ja, på hela Frankrike och
skall hota många tusens existens. Det står
fast, att fästena icke äro så farliga för fien-
den som sjelfva staden: För det första äro
de sidor af Paris, som icke vetta mot Tysk-
land, särdeles den södra, mycket svagare be-
fästade än den vestra, och tyskarne skola näp-
peligen anfalla fästningen, der den är starkast.
För det andra har Paris såsom fästning det
olyckligaste läge i verlden, ty staden ligger i
ett kittel, som är omgifven af höjder, Nilla
den icke en gång kmr beberrska med tillhjelp
af sina fästen, utan hvilka tvärtom beherrska
densamma.
Vid anläggandet af de åtta fästen, hvilka
tillsammans kunna inrymma en besättning på
högst 80,000 man, har man ganska riktigt med
den strängaste konseqvens sökt att genomföra
den militära grundsatsen: den som har höj-
den är också i besittning af dalen; men denna
grundsats håller icke alltid streck. Jo, om det
vore idel sjelfständiga höjder, se det vore en
annan sak, men det är en kedja af höjder,
mellan hvilka fienden kan smyga sig fram,
och då dalen öfverallt är så betäckt med hus,
att fienden allestädes finner en betäckt uppställ-
ning och således rycker närmare och närmare,
hvad då?
Sedan vi hade besett fästena höllo vi icke
mycket på deras motståndskraft, ty dels äro
en del af dem så små, att de knappast rymma
2,000 man, och dels är afståndet mellan dem
så olika, att man icke kan tänka på ett regel-
bundet försvar.