Före franskt-tyska kriget.
(Efter bref från en nordtysk officer.)
Vi hafva liggande framför oss, skrifver Da-
gens Nyheder, bref från en nordtysk officer,
författade för några år sedan. De afhandla
det politiska och militära tillståndet i Frank-
rike. Brefskrifvaren ådagalägger i dem en
ovanlig skarpsinnighet och uttalar sig i all-
mänhet för franska armn med ett erkännan-
de, en beundran, som på flera ställen stiger
till verklig hänförelse. Då man sammanstäl-
ler de uppställda betraktelserna med nu in-
träffadehändelser, kan icke förnekas, att för
fattaren visat sig vara i besittning af en verk-
lig siareblick.
Vi återgifva här ett par utdrag ur dessa
bref, i det att vi bedja läsaren erinra sig att
de äro skrifna för lång tid sedan.
Kejsardömet har redan förutsett det ögon-
blick, då det icke längre kan uppehällas utan
krig och det vidtager för ögonblicket med ali
möjlig-- energi. sina. förberedelser, ytirar hän
bland amat; För ögonblicket beväpnar man
hela armån med chassepotgevär:; kanske sö-
ker mat ett krig för att pröfva dem?
Hvad är det kejsaren vill? Vill han åter
upprätta. det första kejsardömets makt, eller
vill han kansko blott: befästa det andra. Kan
han:icke längre styra den inre rörelsen i Frank-
rike utan måste leda den utåt, eller fordrar
armån krig? Han är hemlighetsfull i allt sitt
görande och låtande, och det är derför svårt
att döma-derom.
Längtan efter nationel ära har åter vaknat
hos folket och armån; den sednare längtar efter
krig, och kejsaren har lofvat den det. Här
heter det: revolution eller krig. Rörelsen,
somärundertryckt i Frankrike, måste skaffa
sig luft utåt; kejsardömet är ech blifver kri-
get; man sätter allt på ett kort, och så heter
det qvitt eller dubbelt; krig och revolution
skapade det första och det andra kejsardö-
met, krig. har tillintetojort det första, krig
eller revolution skall störta det andra.
Icke för roskull. har kejsaren företrädesvis
vändt sig till sin armå, icke för roskull har
den hjelpt honom att utföra hans statskupp;
den afvaktar hans vidare befallningar och är
redo vid första vink. Att Frankrike, i hän:
delse det vill företaga ett anfall, i främsta
rummet har sina blickar fästade på Tyskland,
ligger i sakens natur; men Tyskland har un-
der de sednaste 50 åren mycket förändrat sig;
det skulle kunna hända, att fransmännen
kunde komma att förvånas öfver denna för-
ändring och kanske alls icke mera känna
igen-oss. Efter deras åsigt behöfde de blott
vid öppnandet af ett fälttåg uppnå ett par
lyckliga resultat för att straxt finna bunds-
förvandter i sjelfva Tyskland. Fransmännen
vilja hafva Rhen-gränsen, men jag hoppas att
vi skola fråntaga dem Elsass. Krig skola
de nu en gång hafva med oss, och en orsak
dertill- skulle de nog. kunna finna, men tiden
är ännu icke kommen — den skall komma.
För så vidt händelserna hittills hafva ut-
vecklat sig, ligger det en viss grad af sanning
i hvad författaren har spått: låtom oss nu se,
hvad han säger om Paris och dess belägring:
Från fästena, yttrar han, från höjderna vid
Möntmartre och från kyrkogården Pöre La-
chaise kan man skjuta Paris sönder och sam-
man. Den berömde fysikern Arago bevisade
redan 1842 i deputerade kammaren artilleriets
officerare att enligt ballistikens lagar skulle
dessa fästen blifva långt farligare för sjelfva
Paris än för en fiende, som möjligen skulle
belägra Paris, att denna fara skulle växa med
stadens utvidgning och att 100 millioner frank
af landets förmögenhet hade blifvit använda
till-utlandets fromma... Han påpekade vidare,
att man blott behöfde taga ett fäste för att
göra de andra oskadliga, och att fästena all-
deles icke bevisade en eröfring, eller åt-
minstone beskjutning, af Paris. Vi kunna dock
icke fullkomligt dela den berömde fysikerns
åsigt. Att eröfra Paris år omöjligt, der-
före att ingenting kan vara farligare än att
vilja intränga på Paris gator, derför att
folket förstår sg på gatustrid, och att be-
skjuta Paris har sina stora svårigheter på