AO areor ÄR Metz kapitulation. UNDERHANDLINGARNE. KAPITULATIONSVILKOREN. FRANSKA TRUPPERNAS UTRYCKANDE. FÄSTNINGENS BESÄTTANDE. TILLSTÅNDET I STADEN. BAZAINES FÖRHÅLLANDE; MISSTANKAR OM FÖRRÄDERI; OROLIGHETER BLAND BEFOLKNINGEN. Engelska tilningen Daily News3 korrespondent vid Metz har sändt den följande utförliga och högst intressanta telegram: Efter att sammankomsten den 25 på aftonen hade upplösts utan resultat, erhöll prins Fredrik Carl vid middagstiden den 26 från marskalk Bazain2 ett egenhändigt bref, hvari begärdes ett nytt möte, och i följd deraf skickade tyska öfverbefälet ännu en gång generalmajor Stiehle och Wartensleben — chefer för andra och första armåernas stab — till Frescati. Sammankomsten var i början stormig å de franska fullmäktiges sida, men slutades med att de i allt hufvudsakligt gingo in på Tysklands fordringar. Första svårigheten var Bazaines önskan att efficerarne skulle få behålla sina sidogevär. Detta hänsköts slutligen till konungen, som beviljade anspråket i ett telegram, hvilket ankom kl. 3 på morgonen den 27. Den under tiden afslutna konferensen öppnades tidigt samma morgon och räckto till kl. 8 på qvällen, då kapitulationen untertecknades angående ovilkorligt öfverlemnande af Metz och alla dess fästningsverk, bestyckning, förråd och ammunition samt uppgifvande, på samma vilkor som vid Sedan, af hela garnisonen och Bazaines hela armå, bestående af tre marskalkar af Frankrike, 66 generaler, 6,000 officerare och 173,000 man. Tyskarne äro förvånade öfver denna utgång — en armå och fästning som gifva sig åt en belägrande här, hvilken är blott en obetydlighet manstarkare! De franska fullmäktige voro marskalk Bazaines generalstabschef general Jarras samt på fästningskommendantens vägnar öfverste Fay och major Samuele. Enligt öfverenskommelse skulle chefen för andra kårens ingeniörtrupp, major Sandkuhr, inrycka kl. 10 på morgonen den 28 för att taga bort minorna under fästena och sålunda skaffa säker inmarsch åt 7:de kåren, hvilken qvarlemnas för att bevaka staden och fångarne, medan resten af Il:sta armån genast marscherar mot Paris och södra Frankrike, der prins Fredrik Kärl ämnar förlägga sitt högqvarter till Lyon (!). Kl. 1 skulle franska armån sträcka gevär. Allt detta uppsköts i ett dygn i följd af de förlägenheter, hvari de franska myndigheterna kommo genom de inre oroligheterna. Kl. 10 i går förmiddag (den 29) tog 7:de kårens artilleri fästena i besittning. Kl. 1 höll prinsen en briljant revy öfver 3:dje kåren, hvilken strax efter den 4 november skall afgå åt sydvest; revyen egde rum på vägen från Metz till Nancy, nära Tourtebride. Derefter marscherade kejserliga gardet — urvalet af franska armån — ut under gevär och nedlade dessa vid Frescati