NAPUICOIE SUIT FUN UTlallar et.
Napoleon har försökt sig som publicist,
natronalekonomisk skriftställare och histo-
riker, det vet man: Men att han på gamia
dagar skulle slå sig. på.act författa en ro-
mMan,. det visste . man icke. Det var dock
en -tendensroman. han ; ville undfägna verl-
den med.—: kanhända iden som. hans press-
byrå : lofvade gifva. Petit Journal till följe-
tong. Romanen: skulle: visa den stora all-
mänheten hvad den häde att tacka den na-
poleonska styrelsen för. Planen dertill har
hittats bland kejsarens i beslag tagna papper.
Någon titel finns ej angifven: Det. nya
Frankrike: eller hr Benoits öfverraskningart
skulle ej varit en olämplig. Det kejserliga
utkastet lyder så:
Hr Benoit, en hederlig kryddkrämare vid
Mångatan begaf sig till Amerika år 1847.
Efter att ha vistats på det vidsträckta om-
rådet mellan Hudson och Mississippi under
nära )19 år återkom : han till Frankrike 1868.
Han: hade rTyktesvis försport, hvad som ti-
mat i Frankrike 1848, men ej varit i till-
fälle att få någon tydlig föreställning om
förändringarne.. Åtskilliga politiska flyktin-
gar hade berättat för honom att Frankrike
suckade under despotism. och att han vid sin
återkomst skulle finna det land förnedradt
och försänkt i fattigdom, som han lemnat i
ett så blomstrande tillstånd under Ludvig
Filips regering.
Vår vän Benoit kommer till Brest på en
trasatlantisk ångbåt: Vid inlöpandet i ham-
nenfär hans sinne uppfyldt -af förutfattade
ofördelaktiga tankar, af bedröfvelse, af far-
håga. Hvad är det för ena örlogsfartyg,
som äro så svarta och 1:i1a- emot de vackra
segelskepp—jag--lemnadv?:- frågar han den
förstå sjöman han möter. — Kors, det är
ju pansarfartygen som kejsaren uppfunnit (!).
Beklädda med jern äro de skottfasta; och
denna sförändring: har nästan gjort ända på
Englands öfvermakt till sjös.4 — Det är
möjligt, men jag saknar våra gamla skepp
med deras pittoreska rigg och segel.
Han ser folkmassor strömma tillsrådhuset
för att deltaga i valet af riksdagsmän. Han
öfyverraskas af den allmänna rösträtten. Ny
förvåning öfver jernbdnorna-som genomskära
Frankrike : och likaledes öfver telegrafled-
ningarne.
Den kejserliga novellisten för nu sin hjelte
till Paris samt visar honom stadens förskö-
ningar och befästningarne. Hr Benoit: går
ut att köpa åtskilligt; han öfverraskas af de
billiga priserna, som äro en följd af tullned-
sättningarne. Han hade föreställt sig att
skriftställare skulle sitta i fängelserna: ny
villfarelse. Inga oroligheter; inga politiska
fångar ; inga landsförvisningar.
Så vallas den hederliga Benoit omkring
tills han är alldeles yr i hufvudet af för-
våning öfver det kejserliga systemets herr-
lighet och fullkomlighet.
Men har kejsaren förfarit riktigt ärligt
mot hr Benoit? Om den beskedlige krydd-
krämaren förleddes att tro att kejsaren upp-
funnit pansarfartygen; att det ej fanns po-
litiska fyktingar i, eller landsförvisade ur
Frankrike; att någonting sådant som tryck-
frihetsprocesser ej kunde förekomma under
denna : välsignade regering: skulle man då
icke anse att han blifvit lurad?
Men det var ju bara en roman alltsam-
mans
e aa år a ES rö nr a AR FURSTE onde sö GA TV NR