in i täta skogen. Vi veko in i en all6, son
ledde direkt dit. Allt dödstyst. Icke någo
bakhåll, icke ett skott från buskarne, inte
öfverfall. Borggårdens jerngrindar gåfvo vika
Ingen stod att finna. På gräsmattan bakon
slottet låg ännu tvätt utbredd till torkning
Allt förrådde, att invånarne först i går elle;
förrgår brådstörtadt flytt derifrån. Man erfa;
en egendomlig känsla, då man genomvandra
dessa öfvergifoa villor och slott. I hvarje
rum väntar man att finna en lefvande varelse
men blott konterfejerna af vördnadsvärda far
fäder och farmödrar blicka ned på oss; sän
garne med de tunga sparlakanen stå orörda:
de glada genrebilderna på väggarne bilda er
bjert kontrast till den dystra omgifningen.
gudarne och gudinnorna på de gamla koppar
sticken syssla med saker, som alls icke lämpa
sig för situationen. På bordet ligger en upp.
slagen bok — historia, trädgårdskonst, mate-
matik, mekanik, eller hvad som nu må ha
varit den försvunne läsarens älsklingsstudium.
Nät och metspön ha nästan alltid sin egen
plats i dessa små slott, ty fransmännen ha
passion för att fiska; jagtredskapen är van-
ligen räddad eller redan stulen; blott värde-
lösa småsaker sqvallra ännu om att slottets
egare i fredliga tider var en jägare, och den
qvarlemnade rapphönshunden vädrar förgäf-
ves i korfidorerna eller på gårdarne, i träd-
gårdar, hvilka marmorgudinnor i boskåerna
och portikerna sörjande blicka ned i de ut-
torkade marmorbasängerna.
Läsaren får lof att hålla till godo med att
jag åter talar om dessa döda slott, byar och
städer, ty sedan åtta dagar rör jag mig
i ett öfvergifvet paradis, i hvilket en från
gren till gren fladdrande skata; en genom det
torra löfvet prasslande ödla, en ensam huskatt
äro ett välkommet afbrott. Jag vill hellre
återvända till Paris-barrikaderna och tala om
deras strategiska betydelse. Dä vi från slot-
tet gingo ut på den af granat-träd omgifna
fria platsen, for en vagn uppför alln och in
genom gallerporten. : Icke slottets cgare, utan
kusken, som vi hade qvarlemnat långt bakom
barrikaden, var det som kom; han hade fun-
nit rådligt att sluta sig till oss i denna osäkra
träkt för att icke möjligen blifva fångad, och
för att komma fram hade han kastat undan en
del af barrikaden.
FST TARA Era a påkar dre ER kl ägnar na Eee ARA ne SE FE ae Ae EN