JESlaBalv INUU VI VAS 208 00 TR et vuem———XXe Ett och annat om de napoleonska papperen. Offentliggörandet af den i Tuilerierna funna kejserliga korrespondensen fortfär att sprida en pikant och lärorik belysning öfver det inre af den franska ceesarismens storartade och ärorika system. Någonting mera nedrigt och ömkligt än de medel, hvarigenom mekanismen hölls i gång, Kan man svärligen tänka sig. Vi Ha dock ännu ej påträffat synnerligen mycket som kan kallas skandalöst i detta ords vanliga mening. Bland papperen förekomma några bref från Pierre Bonaparte, uti hvilka denne framstår i en på det hela vida bättre dager än man hade kunnat vänta. Pierre skrifyer till kejsaren den 19 mars 1867 och ber om tillåtelse att få gifta sig med den qvinna som vår häns barns moder. Han erkänner med rörande naivitet att han från början icke haft för afsigt att underkasta sig vigselceremonien, men nu är han, efter hvad han påstår, befedd att göra detta för att legitimera sina barn. Han klagar öfver att kejsaren icke vill tillåta honom att blifva medlem aflagstiftande församlingen. Han finner det högst nedslående att hindras från fullföljandet af de mest berättigade sträfvanden och uppfyllandet af de heligaste pligter, och det värsta af allt synes honom vara att han är utan någon tillfyllestgörande vedergällning för sina försakelser. Hvad som mest kostar på herr Pierre är icke att han förbjudes tjena sitt fosterland, utan att han ej får hederlig betalning för det han underlåter atttjena detsamma. Derför begär han att kejsaren måtte åtminstone köpa hans (Pierres) lilla egendom på Korsika och der inrätta en landtbruksskola, en gendarm-barack eller någon annan administrativ institution. Pierre synes ha för afsigt att sälja denna landtegendom ; men jag kan ej hoppas få mycket derför, såvida icke ers majestät går in på mitt förslag4. Men hans majestät vill icke Sgå in på några sådana projekter; öfverhufvud taget är han böjd för att afslå allt hvad hans kusiner proponera. Han vill icka köpa den korsikanska egendomen, emedan densamma icke skulle vara honom till någon nytta, och derför att hans budget redan är alltför tungt belastad, för att hän skulle onödigtvis vilja åtaga sig dylika uppoffringarX. Och icke heller tillåter han att Pierre träder i äktenskap med sina barns moder. Man kommer ihåg den store Napoleong, i högtrafvande och befallande ton hållna varningar till hans broder Jeröme, då man läser de förebråelser, hvarmed Napoleon III öfverhopar sin kusin för det han en gång velat taga ett steg på den sanna dygdens väg. När en man har den äran att bära ett sådant namn som ert, är man skyldig att respektera vissa konvenans-lagar. Alldeles så! Fröken Bellangers historia visar huru man skall behandla gvinnor utan att befläcka det stora namnet Bonapartes heder, För öfrigt tillägger kejsaren helt torrt, att den försakelse Pierre måste underkasta sig ingalunda är utan motsvarande vedergällning, fördelar, dem jag antager ni icke skulle vilja afstå. Pierre svarar härpå uti en ny skrifvelse att han icke alls inser hvilka dessa fördelar äro; och ham beskärmar sig högeligen deröfyver att han förbjudes uppfylla den heliga pligten att legitimera sina barn genom att gifta sig med deras moder, hvilken, ehuru af anspråkslös härkomst, dock städse iakttagit ett otadgt uppförandeX, Han anmärker äfven att.