Det var att förutse att öfverläggningen
hos hrr stadsfullmäktige angående) revisions-
berättelsen af 1867 skulle förete många
egendomliga pointer; och detta slog ganska
riktigt in. Man hade visat den största be-
nägenhet att få diskutera de gjorda an-
märkningarne med hrr revisorer; men när
desse härtill samtyckte, med vilkor alle-
nast att motståndarne icke blefvo 100 mot
4, utan ett lika antal med de inbjudne, då
fann man det icke roligt längre; och för-
slagsställaren sökte betäcka reträtten med
att påstå, det revisorerna undandragit sig en
Cöppen och ärlig diskussion. De som er-
bjudit sig att båd: muntligen och skriftligen
debattera frågorna, det förra till och med
inför protokollet och under långt ofördel-
aktigare förhållanden än motparten, emedan
denne egde att bland 100 ledamöter utvälja
de skickligaste, hvilket naturligtvis icke stod
revisorerna till buds, dessa synas väl icke
hå varit de Bom skytt en öppen och ärlig
diskussion. Det var blott frispektaklet som
dervid gått förloradt. Emellertid hjelpte
ej ens att en ledamot, hr Hierta, som ännu
syntes ha fattat saken som om en utred-
ning dåsyftats, yrkade bifall till revisorer-
nas andra alternativ, att det skulle lemnas
dem öppet att yttra sig öfver nämndens
förklaring. Den utveckling af revisorer-
nas åsigter, som anförts såsom motiv till
den famösa inbjudningen, ville man numera
icke veta af.
Kom så frågan om sjelfva betänkandet.
Revisorerna hade redan iinledningen dertill
omtalat, huru de, i betraktande af framfarna
revisioners resultatlösa bemödanden, tvekat
att mottaga förtroendet; och det visade sig
nogsamt att denna tvekan var befogad; ty,
så vida man om resultatet af dessa revi-
gorers arbete skulle döma efter de i mån-
dags fattade beslut, blefve det ganska ringa.
I de allra flesta punkter bifölls nemligen
beredningsutskottets afstyrkande betänkande;
men det hördes äfven tydligt, hvad man och
man emellan länge berättats, att en stor
del, och troligen fertalet, af hrr stadsfull-
mäktige sjelfva äro rätt belåtna dermed att
revisorerna upptagit och utredt en mängd
nya eller hittills förgätna frågor, som för
kommunen äro af stor vigt. Troligen skulle
man icke heller haft något mot att såsom
sina upptaga de flesta af revisorernas för-
slag, om det gått an för folkets skull,
eller för exemplets.
Ett af de vigtigaste till besparing ledan-
de förslag, som revisorerna framställt, det
om indragning af öfveringeniörsplatsen vid
vattenledningsverket, vann emellertid sådana
sympatier, att utskottets ogillande utlåtande
blef i denna punkt återförvisadt. Afven ett
par andra till ordning och hushållning le-
dande anmärkningar biföllos.
Post varios casus är således denna strid
slutad. Den har bragt en smula Uf i vårt
domnande kommunalväsende och försatt sta-
dens fullmäktige i nödvändighet att taga
reda på en hel del frågor, som icke i obe-
gränsad tid kunna lemnas utan sin lösning.
Häruti ligger redan ett godt, och säkerligen
allt hvad under närvarande förhållanden var
att förvänta.
