—
och har icke efterlemnat någon förmögenhet.
Tjugoåtta år gammal, kan jag icke med be-
stämdhet säga, om jag har bröd för morgon-
dagen. Min första examen — jag studerar
juridik — har jag bestått; men vägen till
embetet är lång och törnbeströdd och fordrar
något, som vi på akademiespråk benämna
Moses och profeterna, Och så har jag se-
dan gammalt vissa björnar, som prompt icke
vilja tro att der intet finns att taga, har
kejsaren förlorat sin rätt.
Jag har i Berlin en moster, som lär besitta
en fabelaktig rikedom. Hon är enka och barn-
lös. Jag minnes henne såsom en ståtlig, men
något nyckfull och högfärdig dam: Tyvärr
har jag blifvit oense med henne. Saken för-
håller sig så. För omkring fem år sedan
gjorde: jag en fotresa öfver våra herrliga berg.
Jag stod då på höjden af min utigdömliga
lycka. Frisk; gladlynt och med ljusa förhopp-
ningar såg jag verlden iden magiska glans, söftr
blott:en gång, blott i lifvets vår, är utbredd
öfver: densamma och, försvunnen, icke kan
ersättas genom aldrig så stora eller rika för-
måner. Jag var i en underbart lycklig sinhes-
stämning, belåten och dock uppfylld af läng-
tan, liksom förestode mig en vigtig och herr-
lig uppenbarelse. Jag hade ditintills aldrig
egentligen älskat; kärleken hade för mig varit
blott en roande lek, ett mångfärgadt, fladdraride
band på ungdomens hatt: Under mina eni-
liga ströftåg, vid de älskliga naturscenernas