fs
Hrönika.
Olyckligt mer än något folk varit det
sedan Napoleon der förste vid detta århun-
drades början slog och delade de tyska sta-
terna, är det franska i denna stund. Den
nyss så ringaktade fienden belägrar hufvud-
staden och håller den enda franska armå,
som förtjenar så benämnas, instängd, medan
dess flygande kolonner nästan obehindradt
genomströfva rikets östra delar och andra
trupper snårt hota hjertat af landet. Den
republikanska styrelsen vill icke sluta fred
på vilkor af landafträdelse, såsom Österrike
gjorde år 1866 när fienden stod nära Wien.
Dyrt pliktar Frankrike för att det icke kun-
nat. motstå statskuppen 1851 eller afsätta
den Napoleonska dynastien i rätt tid, nem-
ligen den 15 juli 1870, då den företog detta
förderfliga krig.
Och nu spekulerar denna dynastis chef
på Frankrikes olyckor! Om Paris blir in-
taget, väntar han att den republikanska sty-
relsen skall få skulden derför och att landt-
befolkningen, för att få slut på kriget skall
återkalla honom. Manifester till sinnenas
förberedande härå författas och alla Napo-
leons verktyg hålla sig färdiga till använ-
dande.
Å andra sidan spekulerar Bourbonska ät-
tens arfvinge grefven af Chambord på samma
olyckor. Han har genom ett öppet bref
erinrat. Frankriko att han är dess rätte
herrskare.; och han är nog ädelmodig att
förklara sig villig till att åtaga sig besvä-
ret att regera det. Han uppmanar alla sina
anhängare att, då den republikanska rege-
ringen afskaffat den politiska trohetseden;
icke genera sig för att konspirera mot re-
publiken. De böra skaffa sig embeten och
låta välja sig till medlemmar af represen-
tationen för att desto verksammare kunna
bidraga till störtande af den bestående ord-
ningen. Allt är lofligt för anhängarne af
SCrrönarkien af Guds nådet.
De orleanska prinsarne jiakttaga större
takt och värdighet — och spekulera på att
derigenom till slut blifva de vinnande i
spelet.
I kriget har inträffat en ögonblicklig
paus, endast afbruten deraf att, enligt un-
derrättelse från Tours, Bazaine åter skulle
ha gjort ett utfall, hvarigenom preussarne
blifvit tillbakadrifne från Briey.t Under-
rättelsen kan icke vara i sistnämnda del rik-
tig. Om Bazaine hade lyckats hinna så
långt från Metz som till Briey, om han
tagit: denna stad i besittning och jagat preus-
sarne derifrån, skulle han vara fri, och en
så vigtig händelse kunde regeringen i Tours
8j: underlåta att omtala. Förmodligen har te-
legrammet ursprungligen innehållit, att preus-
sarnie blifvit tillbakadrifne till eller mot.
Briey. Om striden haft större dimensioner,
lärer man snart få höra vidare om den.
Ett märkligt och icke oväntadt uttalande
har skett af Danmarks konung, då han igår
öppnade riksdagen. Man torde erinra sig
utt sedan Danmark år 1864 genom freden
Wien utan förbehåll afträdt Slesvig och
ffölstein åt Preussen och Österrike gemen-
samt, inträffade 2 år derefter krig mel-
an sistnämnda begge makter. Preussen be-
segrade Österrike, ech detta måste genom
reden i Prag 1866 afstå åt Preussen sin
medeganderätt till Slesvig och Holstein.
Dervid öfverenskoms, på Frankrikes begäran,
nellar : PreussenFochäÖsterrike, att inbyg-