HE För att anses rätt nationel, måtte for-
dras att icke vara rätt förståndig, det är
hvad som framgår af eni torsdagens Afton-
blad införd uppsats, som icke är redak-
tionens egen och hvars innehåll vittnar om
att författaren är en af dessa varmhjertade
och nationelt känslofulla själar som sitta
inne i ettB behagligt skrifrum och tyc-
ka att alla andra män icke böra hysa
den ringaste tvekan för att åtaga sig krigs-
tjenstgöring och kläda blodig skjorta för
hvad en konung behagar eller fäderneslan-
det behöfver.
En sådan Tinnerholmsk kammarhjelte har
svårt att fatta, att general Trochu, en tap-
per krigare och fransman till på köpet, är
öfvertygad att det kan behöfvas någon tid
för att hos ett folk införa det försvarssy-
stem, som utsträcker den personl:ga krigs-
tjenstgöringen till alla tjenstdugliga unga
män, hvilka ej enligt lag äro befriade, med
en tjenstgöring begränsad till en jemnförel-
Bevis kort tid
I trots af den högst hjoltemodige Afton-
bladsfantastens tvifvel är det docKk så, att
general Trochu verkligen har uttalat att
den almänna värnepligten först med tiden
kan införas der den icke existerar. Han
säger i den bekanta bok, hvarur vi nyligen
anfört några stycken, 18:de franska uppla-
gån, sidan 2178:
Le premier (det här ofvan omtalade för-
slaget om krigstjenstgöring för alla unga.
män under en kortare tid) est incontes-
tåblement le plus 6quitable et, eaveg le temps,
cCest-å-dire quand il est entrå profondment
dans les moeurs publiques, il est meilleur.4
Orden avec le temps äro kursiverade af
general Trochu, liksom de voro det i vår
öfversättning; och om Aftonblads-fantasten
tror, att allmän värnepligt kan när som helst
införas i Sverige, så ådagalägger han der-
med, att han icke har ens den aldra finaste
aning om det skånska bondupproret vid
bevärmgsinrättningens införande, om bonde-
ståndets ihärdiga motstånd mot bevärings-
öfningarnes förlängande, om det Hedlundska
milisförslagets öde vid en af den sednaste
tidens riksdagar eller om diskussionerna rö-
rande regeringens förslag till landtförsvarets
ombildning. Han förråder, att han icke kän-
ner hvilket starkt motstånd som iFrankrike
gjordes mot marskalk Niels armeombildnings-
förslag 1867. — Det borde väl vara klart
för enhvar som har någorlunda sundt för-
stånd att det skall åtgå någon tid innan
ett nytt och uppoffringar kräfvande försvars-
system kan blifva så förstådt och uppskat-
tadt af folket att det blir antaget och till-
lämpadt, och att innan detsamma vunnit all-
mänhetens förtroende det ej är fullt tillför-
litligt äfven om det i sig sjelf voro och
framdelesjemväl blefve erkändt för det bä-
gta i verlden.
I fortsättningen af aftonbladsinsändarens
uppsats finner man att han icke är nöjd
med införandet af en allmän värnepligt, så-
dan som vår beväringsinrättning, men utan
friköpning och lega, utan att han vill hafya
i krigstjenst alt vapenfört manskap, kan-
hända äfven qvinnor och barn. Man kan
tro detta vara meningen hos en författare,
hvars tankegång är så oredig att han, oak-
tadt vi försett honom med redogörelser för
de olika beslut, hvilka Frankrikes styrelse
fattade i revolutionens första år, icke kan
skilja mellan en allmän viärnepligt, som en-
