E—-—-—-— UVvav rr
väl kända qvinnorna i orten; då de skulle
trakteras, syntes henne ingenting vara för
godt eller för dyrt. Hon tog sig före att gång
efter annan dricka så att hon blef rusig och
måste läggas till sängs. Vidare hände det att
jag helt oförmodadt kom hem en natt då hon
trodde mig vara i Rouen. Jag inträder, och
finner att hon har en mansperson hos sig.
Och hvad var det för en karl sedan! En spele-
vink, utskämd af alla menniskor, ful, esnygg,
illaluktande, till yrket skrifvare åt fiskalen i
köpingen. Jag hade bort döda honom; det var
min rättighet att behandla honem såsom man
gör med ohyra som man påträffar. Emeller-
tid fattade jag honom i halsen och kastade
honom ut genom fönstret, utar att dessförinnan
öppna detta. Han kom undan med lifvet. Se-
dan rusade jag på min hustru och när jag
upphörde att slå henne, kunde hon icke mera
röra sig.
Lerouge talade med sträf röst, och gång
efter annan gnuggade han sig härdt i ögonen
med sin knutna hand.
— Jag förlät henne, fortfor han, men den
man som har slagit sin hustru och sedan låter
nåd gå för rätt är förlorad. Hon gick till
väga med större försigtighet sedan, hon blef
mera hycklande; se der allt hvad jag vann.
Under tiden tog fru Gerdy hem sitt barn;
Claudine hade numera ingenting som hindrade
eller höll henne tillbaka. Hennes mor, som
hon lät vistas hos oss och som skulle sköta