Åse RESER RENEE ROOS SKR
När preussarne hade instängt Bazaines
här i Metz och deromkring förlagt en till-
räcklig styrka under prins Fredrik - Carl,
läto de tre armå6er framryecka mot Paris.
Den .3:dje armån, under kronprinsen af
Preussen, marscherade från Nancy i sydlig
riktning in i trakten mellan Aube och Mar-
ne. Det är venstra flygeln.
Den nybildade A:de -armån, under kron-
prinsen jaf Sachsen, gick nordligare från
Pont-å-Mousson öfver mellersta Maas irikt-
ning mot Chålons och Rheims. Det var
centern.
Den 1:sta-armån, under general Steinmetz,
gick ännu nordligare förbi Verdun möt
sRheims, med -sin högra flygel nästan berö-
rande duxemburgska: gränsen.
Marskalk Mac Måhon tog det förtviflade
beslitet att, då han ej kunde i Chålons en-
sam uppehålla. de anryckande armåerna,
kringgå deras venstra flank och genom ett
anfäll på prims Fredrik Carls armå befria
Bazaine. Han marscherade från Chålons till
FEheims, från Rheims till Rethel och Vou-
ziers, derifrån till fästningeh Sedan.
Samtidigt härmed svängde 4:de preussiska
sarmån (kronprinsen af Sachsen) uppåt norr
för att förena sig med Steinmetz. Konung
Wilhelm flyttade sitt högqvarter till Varen-
nes, 6: mil söder. om Stdan, -och tog befälet
öfver begge armåerna.
Den 28 augusti började striderna mellan
dessa två preussiska armåer, hvilka skulle
ha: utgjort -200,000 -man, om -de varit full:
taliga, och Mac Muhon, hvårs styrka man
sej tillräckligt känner, .men -som dock var
-tinderlägsen i numerär. Deremot voro hans
sflesta kårer: friska: och fulltaliga:
Striderna fortgingo den 29, 30 och 31
aug. samt den 1 sept. Frånsmännen blefvo
trängda allt närmare inpå Sedan, fienderna
omringade dem åtminstone på tre sidor.
De kapitulerade. Enligt uppgifter från
Frankrike voro de -då blott 40,000 mot
300,000; från Belgien heter det att 80,000
man gifvit sig. åt 250,000. Ingendera af
dessa sifferuppgifter torde komma att be-
finnas ha varit riktig. Tafseende på sjelfva
effekten är det ock likgiltigt om antalet å
ena sidan varit större eller mindre. Allt
sådant försvinner som en obetydlighet vid
.sidan af det vigtiga faktum, att Frankrike
förlorat den -sista fullt krigsdugliga. armå
det hade i fält — och att kejsar Napoleon
spå samma gång gifvit sig tillfånga åt konung
ilhelm.
Vi skulle: icke förmå att skildra denna
verldshistoriskt märkliga händelse på et
mer. gripande sätt än som skett i ett af de
Stelegramimer, vi längre fram meddela:
Trogne den roll af - opartiska berättare,
som: vi-ansett det vara svenska pressens —
af alltför många bland dess organer oför-
ssvarligt oklokt försummade — pligt att ut-
föra under detta krig mellan två stormak-
ter, skola vi-ieke heller nu, då Napoleon
ssynes: fallen, upprepa något af hvad vi un-
sder lugnare tider sagt om hans karakter
och politik.
Det: hade för Napoleon varit lätt att en
dag - förut, till och med: samma dag, lemna
p;armån i frihet. Men hvart skulle han taga
svägen? Till Paris utan armå6 hade varit att
blottställa sig för värre än fångenskap. Och
RER RED NR SE