Tyskar i Epinal. I le Courrier des Vosges berättas från den lilla staden Epinal: Två ryttare rida förbi vårt fönster. Detiär två preussiska jägare på ypperliga hästar och med höga stöflar, hvita ridbyxor, grön vapenrock samt hvit mössa. De äro väpnade med sabel, men icke med karbiner; deremot ha de fällt Med revolvrar i lifremmen. De rida framåt stadshuset, vi skynda efter dem, likaså en mängd folk. De förkunna att ett regemente af 3,000 man snart skall komma, hvilket man ej får låta fättas någonting. Man väntar att de skola afgifva någon bestämd reqvisition, men förgäfves. Prefekten och borgmästaren komma och stanna utom stadshuset. Den ene jägaren stiger af hästen och går fram till prefekten, som visar på den upprörda folkmassan. — Ni sger att vår stad icke är van vid sådana här uppträden, säger han. Det är möjligt, att den beundrar ert mod, men den skrämmes icke deraf. Om det regemente kommer, som ni förebådar, skola vi tänka på hvad -vi -böra göra. Vid detta oförskräckta yttrande skallade bravorop. De preussiska officerarne bockade sig artigt, tedo långsamt tills de hunno midt å stora bron; der satte de sina hästar i gaopp. Några trupper ankommo hvarken den dagen eller den följande. De båda ryttarnes ärende hade förmodligen blott varit att se om det;låg franska trupper i staden.