råpILTOGBNAE 4 UDATSKILLE SATRTA nets brandstodsbolag komma Korrespondens från Skåne. Den 15 aug, Kapplöpningsmöte och missionsmöte i Helsingborg, landtbruksmöte i Kristianstad, skolbråda Tydka haodelsfatyg. I och Z hogån säd;, tyska handelsfartyg i Malmö och Tabdskröhar ett hemskt jr i Mörarp, häststölder Bär och der i backarne och fullt upp med penningar i banker och inrättningar! Detta är det anmärkningsvärdaste jag annoterät sedan mitt förra bref. De äro demoraliserande, de vittna om en förskämd smak och inre råhet, de äro intet annat än ett legaliseradt djurplågeri, säger den stora allmänheten om kapplöpningarne, men när de inträffa, strömma 10, 15, ja snart 50,000 menniskor till kapplöpningsbanan, för att iden starkaste hetta låta steka sig under flera timmar och fylla lungorna med dam, betala Penningar öchk må illa. Häri ligger en mot stgelse, som är svår att förklara. Det lockande liggör väl egentligen deri, att hvar och en inom sig närer ett hemligt hopp att få se hörd en gentleman tar sig ut, när han bryter nacketi af sig. I år var detta nära att lyckas; nästa år kan det lyckas fullkomligt. -—Om--kapplöpningsmötet höll sig vid jorden, sväfvade. missionsmötet upp i högre rymder, dit endast ett fåtal dödliga förmådde följa ned. Der tumlade man om med högstämda fraser och obegripliga -hårklyfverier, och resultatet af hela, den lädga diskussiöagn var det gamla vanliga, att en tiotusendedels procent Af Jordans befolkning; består af Nusets barn, hvilkas eyiga lott är himlens salighet, och att :esten består at bara mörkrets arfvingar, hvil2 Iott knäppt kan omtalas i en:tidningsuppsats. Man fåtrdock ieke föreställa sig attläseriet är otillgängligtför all utveckling. Den, som äfven på detta område med någon uppmärksamhet följt företeelserna, har icke -kunnat undgå att märka huru mycket läsarne på de fsta 10 åren förändrat sig. Den fordna gudspådligheter har. till en stor del fått vika för ett gladarö väsen. Läsarne ha blifvit mera tiltgängliga för tidens medborgerliga bildning, mera fördragsamma mot olika tänkande, och den praktiska: verksanihet, som de här i provinsen i ingalunda liten skala utöfva för fatiga-och försummade uppfostran, måste af hvar och en helsas med bifall. Deras möten äro i allmänhet kalla och tråkiga af brist på talare, som förstå att väcka och värma, och s. k. rökelser törsummas numera, sällan. Vid sidan, af läseriet står fritänkeriet (rationalismen), som i våra bygder ötbreder sig med en förvånande hastighet, utan mission, utan lärare och utan propaganda. Det är tidsandan, denna, jättementor, som gör sitt verk. Denna omgestaltning af det religiösa tänke och föreställnipgssättet får utan. tvifvel. ett ofantligt inflytande på vårt såmfundslif och torde derför förtjena att mera uppmärksammas än som vanligen sker. Man synes nästan trukta att offentligt nämna ordet rationalism. Det .finnes i vår provins församlingar, der pastorn snart är den ende bibeltroende, och man skulle förvåna iF, om man kände hurt få af våra embetsoch tjenstemän tro den kyrkas lära, som de af undseende för förman, vänner och anförvandter låtsa sig tillhöra. -Fritänkeriet frodas nästan lika mycket på landet som i städerna. Läseriet verkar för sin spridning öppet och i det fördölda, än fångande själarne i fina nät och än med storm: fritänkeriet kommer, man vet ej hvarifrån. Båda underminera de statskyrkan på hvar sin sida, och ändock är denna trygg och lugn, som om ingen fara funnes. Vid landtbruksmötet talades om nyttiga och präktiska föremål samt utdelades en mängd premier: Man har kommit till den åsigten att premier skola förbättra alla förhållanden; men månne man icke bedrar sig? Det är den stigande upplysningen, som skall göra alla de underverk, man nu önskar framkalla genom prisbelöningar. Det vore derför väl, om. man koncentreråde alla krafter på denna upplysnings spridande,-i det man sörjde för goda folkskolor, goda praktiska, icke förslappande öch icke förvridna elementarskolor, goda folkhögskolor, landtbruksskolor och tekniska skolor, alla beräknade för ungdomens danando till kraftiga medborgare och praktiska menniskor, som förmå uträtta ett godt arbete -till--egen och-det-allmännas fördel, utan premier. Ländtmännen på skånska slätten få i dessa dagar mottaga den-enda rättvisa prisbelöning, som står att vinna. Skörden pågår nemligen nu som bäst, och de som med omtänksamhet skött och gödslat sin jord få en Herrlig gröda, då deremot all utsugen lemnar brådmogen säd, såvida den icke är sank, då den ståttsig något bättre. I den mån en bättre kunskap i jordbruket sprider sig bland landtbefolkningen skall svältsystemet försvinna både å jorden och iladugården, Alnarps landtbruksinstitut har, ehuru jorden der skötts på fullt rationela grunder, icke haft pisptyhetygande inflytande på skånska jordruket 1 allmänhet, då deremot de tyskar och danskar, som innehafva en del egendomar, mera inverkat på sina grannars jordbruk. Naturligtvis har Ålnärp sin betydelse såsom läroanstalt, meff eleverna som gå ut derifrån stanna sällan vid det lilla: jordbruket, utan taga vanligtvis anställning å de större gårdarne, der ett stadgadt landtbruk redan är infördt och de således få gå i ny skola; Man har beklaev att: deta. mindre jordbruket allt fortfarande all stå vanlottadt i afseende på kunskap att yr ät nhängiggöras: