Kriget. Om hvad som skett vid Bazaines armå, vid general Steinmetzs armå och vid prins Fredrik Carls armå saknas sedan den 18 alla underrättelser. En förmodan börjar uppstå, att marskalk Bazaine lyckats föra någon del af Rhenarmån från slagfälten utanför Metz norrut, och att han med denna undkomna del är på väg att förena sig med den andra franska armån. Lägret vid Chålons är öfvergifvet och de dervarande trupperna — 100,000 man — ha intagit en ställning utefter floden Marne, med högqvarter i det nordligare Rh eims. Tredje tyska armån tros ämna böja af från vägen till Chålons och i en sydligare riktning rycka an mot Paris. Härnedan meddela vi åtskilliga skildringår af striderna den 14 och 16 augusti, mestadels hemtade ur franska källor, men fästa uppmärksamheten på att, emedan det är de franska tidningskorrespondenterna förbjudet att vistas i högqvarteren, kunna de i allmänhet icke vara väl underrättade. Slaget vid Pange (Metz), Skildradt af ett åsyna vittne. En af Standards korrespondenter, hvilken följer det franska högqvarteret och under armåns reträtt från Metz befann sig på den plats, hvarest striden inleddes oeh hvarifrån han sedan omöjligen kunde aflägsna sig, blef härigenom ett närmare ögonvittne till striden, än han väntat och velat. Han kom midt in i kulregnet och säger, att han visst icke trodde sig komma att blifva i tillfälle att borätta detta allvarsamma äfventyr för tidningens läsare. Låtom oss höra honom Bjelf: KI, 1 på söndagsmiddagen den 14, säger han, var franska armåen, 180,000 man stark, lägrad rundt omkring Metz. En allvarsam strid var väntad redan dagen förut. Åtskilliga försök hade blifvit gjorda att locka fienden ut ur skogarne, som af honom höllos besatta. Den preussiska armen under prins Fredrik Carl eller, rättare, de under Steinmetz nu förenade armåkårerna, 150,000 man starka, hade intagit sin position på vägen till Boulay, och vid den punkt, der den korsar vägen till Borny. Vägen från Bellenoir och Borny till skogshöjden vid sistnämnda ställe var besatt af preussarne. En del af deras divisioner doldes i skogen. Hela morgonen hade skott vexlats och en skärmytsling pågått, och det såg ut som om ingen mera allmän strid skulle komma att ega rum denna dag. Kl. half till 2 erhöllo de franska trupperna order att verkställa sin. reträtt öfver Mosel i riktning mot Verdun. Kl. 2 gick avant-gardet öfver floden på en pontonbro, som kort förut blifvit sträckt deröfver, och bagage, tross och materiel gingo öfver på andra bryggan iriktning mot Longueville. Kejsarens vagnar voro redan på väg. Prins Napoleon och kejsaren sjelf egåtvo sig en half timme sednare till häst från Metz i samma riktning. Kl. 3 voro 3:dje kåren Decaen, 4:de TAdmirault och kejserliga gardet under Bourbaki färdiga att bryta upp och begynna öfvergången, då plötsligen preussarne sågos göra sig redo till strid: somliga af deras regementen intogo tiraljörspositioner, andra förberedde offensiva rörelser framför skogshöjderna vid