Kriget.
Om hvad som skett vid Bazaines armå,
vid general Steinmetzs armå och vid
prins Fredrik Carls armå saknas sedan
den 18 alla underrättelser.
En förmodan börjar uppstå, att marskalk
Bazaine lyckats föra någon del af Rhen-
armån från slagfälten utanför Metz norr-
ut, och att han med denna undkomna del
är på väg att förena sig med den andra
franska armån.
Lägret vid Chålons är öfvergifvet och
de dervarande trupperna — 100,000 man
— ha intagit en ställning utefter floden
Marne, med högqvarter i det nordligare
Rh eims.
Tredje tyska armån tros ämna böja af
från vägen till Chålons och i en sydligare
riktning rycka an mot Paris.
Härnedan meddela vi åtskilliga skildrin-
går af striderna den 14 och 16 augusti,
mestadels hemtade ur franska källor, men
fästa uppmärksamheten på att, emedan
det är de franska tidningskorresponden-
terna förbjudet att vistas i högqvarteren,
kunna de i allmänhet icke vara väl un-
derrättade.
Slaget vid Pange (Metz),
Skildradt af ett åsyna vittne.
En af Standards korrespondenter, hvilken
följer det franska högqvarteret och under
armåns reträtt från Metz befann sig på den
plats, hvarest striden inleddes oeh hvarifrån
han sedan omöjligen kunde aflägsna sig, blef
härigenom ett närmare ögonvittne till stri-
den, än han väntat och velat. Han kom
midt in i kulregnet och säger, att han visst
icke trodde sig komma att blifva i tillfälle
att borätta detta allvarsamma äfventyr för
tidningens läsare. Låtom oss höra honom
Bjelf:
KI, 1 på söndagsmiddagen den 14, säger
han, var franska armåen, 180,000 man stark,
lägrad rundt omkring Metz. En allvarsam
strid var väntad redan dagen förut. Åtskil-
liga försök hade blifvit gjorda att locka fien-
den ut ur skogarne, som af honom höllos be-
satta.
Den preussiska armen under prins Fredrik
Carl eller, rättare, de under Steinmetz nu före-
nade armåkårerna, 150,000 man starka, hade
intagit sin position på vägen till Boulay, och
vid den punkt, der den korsar vägen till Bor-
ny. Vägen från Bellenoir och Borny till
skogshöjden vid sistnämnda ställe var besatt af
preussarne. En del af deras divisioner dol-
des i skogen. Hela morgonen hade skott
vexlats och en skärmytsling pågått, och det
såg ut som om ingen mera allmän strid skulle
komma att ega rum denna dag. Kl. half till
2 erhöllo de franska trupperna order att verk-
ställa sin. reträtt öfver Mosel i riktning mot
Verdun. Kl. 2 gick avant-gardet öfver flo-
den på en pontonbro, som kort förut blifvit
sträckt deröfver, och bagage, tross och ma-
teriel gingo öfver på andra bryggan iriktning
mot Longueville. Kejsarens vagnar voro redan
på väg. Prins Napoleon och kejsaren sjelf
egåtvo sig en half timme sednare till häst
från Metz i samma riktning.
Kl. 3 voro 3:dje kåren Decaen, 4:de TAdmi-
rault och kejserliga gardet under Bourbaki
färdiga att bryta upp och begynna öfvergån-
gen, då plötsligen preussarne sågos göra sig
redo till strid: somliga af deras regementen
intogo tiraljörspositioner, andra förberedde
offensiva rörelser framför skogshöjderna vid