on nn RA EL i Politiska nyheter. En korrespondent i Köpenhamn skrifver till Kölnische Zeitung: Om Danmark öppet eller i hemlighet skulle deltaga i kriget mot Tyskland, så vore Jutland. icke blott för ögonblicket utan väl för all framtid i Tysklands ego — detta våga icke de danska patrioterna dölja för sig. Men om Danmark förblir uppriktigt neutralt, om det af detta krigs historia drar den lärdom, att skjortan är det närmare än rocken och Tyskland närmare än Frankrike, om, sedan dess förhoppningar på Frankrike blifvit krossade, det lärt sig inse, att en liten stats verkliga politik, att den verkliga fosterlandsvännen har all orsak att ställa sig i ett godt och vänskapligt förhållande tillden stat, som har gränsen och makten i sitt våld — då terde Danmark icke allenast icke ha något att frukta af det föronade Tyskland, utan då är det högst sannolikt, att man i viss mån skall gå Danmarks anspråk till mötes. Ett segerkrönt, ärorikt Preussen kan åt den neutral . förblifna grannen, som icke visar sig ogin och omedgörlig, frivilligt och storsinnadtgöra helt andra eftergifter, än ett Preussen, hvars möjliga eftergifter åt Danmark skulle framstå såsom tillkomna under inflytande af fransk påtryekning. Detta bör man betänka i Danmarks nationela politikers kretsar: Man bör erinra sig ordspråket, att som man ropar i skogen, får man svar. Man bör mindre låta leda sig af känslosvall än af sanna intressen och kännedomen om de verkliga maktförhållandena; detta tyckes mig, till och med från darnsk ståndpunkt, vara en verkligt nationel och patriotisk politik! I samma anda skrifves från Köpenhamn till engelska tidningen Daily News: SDanskarne böra icke glömma att i alla tider kloka män ha plägat anse öfvermodet hos nationer, hvilka åstunda det omöjliga, för ett af de säkraste tecknen till deras ahnalkande undergång. Må danskarne icke förgäta det gamla ordspråket: Den Gud vill förgöra, slår han med blindhet. Kejsarinnan (heter det i ett bref till Morning Post) har blifvit mycket förändrad till utseendet. Hon är ytterst utmattad, ty hon sofver sällan mer än 2 timmar å rad, emedan uppvaktningen är på det strängaste ålagd att väcka henne så fort något telegram ankommer. Hela dagarne arbetar hon med allmänna ärenden. Öfver London kommer den underrättelsen att ett ångfartyg ligger i Calais med ånga uppe, färdigt för kejsarinnan. (?) Vid en enskild sammankomst i Paris mellan ledamöter af det republikanska partiet i lagstiftande kåren uppdrogs åt hrr Cremieux och E. Arago att i fall af behof sätta sig i beröring med folket — det vill säga att bilda kärnan af den blifvande provisoriska regeringen, Begge voro medlemmar af den provisoriska regeringen 1848. Raspail — den socialistiske demokraten, utgörande ensam sitt parti i kammaren — har der föreslagit att åt alla arbetare skulle lemnas anstånd med betalning af hyran den 15 oktober (oktoberqvartalet). Han yrkade ock att denna motion skulle genast remitteras till utskott, såsom sker med motioner, i hvilkas syftning kammaren i allmänhet instämmer. Men detta yrkande blef förkastadt. Def socialistiska arbetarne i Wien ha flera