Rektorsmötet.
Den 16 augusti sammanträdde härstädes
rektorer från rikets elementarläroyverk för
att under ecklesiastikministerns ordförande-
skap öfverlägga om åtskilliga, elementarlä-
roverket rörande frågor. Mötet har icke
varit offentligt, hvarför endast officiela tid-
ningen kunnat redogöra för dess förhand-
lingar. Vi meddela här ett sammandrag af
denna redogörelse:
Enligt statsrådets förslag företogs först den
2:dra af de framställda frågorna så lydande:
2) Har språkundervisningen i de nedra kl:
af skolah utvidgats så, att den på ett betänkligt
sätt upptager lärjungarnes tid och anstränger de-
ras krafter?
Blifva derjemte genom mängden af de ämnen,
hvilka i skolan samtidigt läsas, ach framförallt ge-
nom deras föredragande af särskilda lärare, lärjun-
fame ytterligare och på ett stundom för deras
helsa betänkligt sä ransträngda? oa
Och om så förhåller sig, att lärjungarno i våra
elementarläroverk öfver: ingas, berof tlå denna
öfveransträngning föret is på ofvan uppgifna
orsaker, eller är den äfven framkallad af andra —
och hvilka?
1:sta momentet. Först öfverenskoms, att
med uttrycket nedre klasserna borde förstås
de 5 nedre klasserna af det nuvarande ele-
mentarläroverket. Vidare erinrades, att man
vid: ordet utvidgats hade att afse så väl en
qvantitativ utvidgning i afseende på timantal
och lärokurser, som ock en qvalitativ med af-
seende på stegrade fordringar och anspråk på
lärjungarnes insigter. Med hänsyn till timan-
tal ådagalades genom en speciel utredning, att
både 1820 och 1856 års skolstadga öfverbuf-
vud tilldelat språkundervisningen ett större ut-
rymme, än hvad nu vore förhållandet. Hvad
kurserna anginge, kunde icke gerna någon på-
ökning nu förefinnas, då för de nedre klasser-
na inga bestämda kurser vore föreskrifna.
Möjligen vore fordringarna på lärjungens in-
sigter i hvarje särskildt språk något större än
förr, men detta motvigdes mer än väl af den
bättre ordningsföljd, hvari språken inträdde i
undervisningen, af den ojemförligt bättre me-
tod; som iakttoges, och af den sorgfälliga pre-
aration, som vanligen föreginge hvarje lexa.
På grund häraf var man enhälligt af den åsig-
ten, att någon öfveransträngning icke af språk-
undervisningen förorsakades i de tre nedersta
klasserna. Möjligen kunde någon farhåga för
öfveransträngnitig förefinnas i 4:de och än mera
i den 5:te. Olika förslag framställdes i syfte
att i dessa klasser åstadkomma någon lättnad,
men härom kunde mötet icke förena sig i en
gemensam åsigt. I allmänhet var man der-
emot ense derom, att de nuvarande lagbe-
stämmelserna ingalunda vore af den beskaffen-
het, att de medförde någon lärjungarnes öfver-
ansträngning i de nedre klasserna; genom flere
kgl. cirkulär hade dessutom lärarne erinrats
om nödvändigheten att vura på sin vakt mot
en sådan. Om, oaktadt allt detta, en viss oro
och missbelåtenhet kunde förspörjas hos för-
äldrar och målsmän, kunde anledningen der-
till vara att söka i andra omständigheter, om
hvilka mötet närmare finge yttra sig vid 3:dje
momentet i denna punkt. Här kunde blott
vara skäl att påpeka, bhurusom de öfningar,
hvilka beräknats böra blifva en hvila och ve-
derqviekelse för lärjungarne i sin mån någon