mm RR RA
kringränna hela eller en del af franska
Rhen-armån, visar ett telegram, som hitkom
i natt och berättar om en 9 timmars
strid i torsdags. Det är konung Wilhelm,
som skrifvit detta telegram i bivuaken
vid Rezonville och i hvilket säges att
preussarne vunnit en fullständig seger öf-
ver fransmännen, hvilka blifvit tillbakaka-
stade till det närliggande Metz.
Då detta nedskrifves har ännu ingen
opar attelsE från Paris ingått om denna
strid.
Under och efter slaget vid Saarbräcken.
Jag sänder er här, skrifves till en tysk tid-
ning, en berättelse om 1:sta hannoveranska
infanteriregementets skarpskytte-bataljons del.
tagande i denna strid. Klockan 1 på midda-
gen stod bataljonen, formerad i kompani-
kolonner, på höjderna vid Saarbräcken, öster
om den till Forbarch ledande landsvägen.
Framför den låg en 2,000 steg bred släst och
derbakom de branta Spicheren-köjderna, del-
vis bevuxna och med 35? lutning. Bataljonen
går framåt. Granateld. Efter 1,000 stegs
framryckning, häftig gevärseld; de tappra
kompanierna, med befälet i spetsenl närma sig;
omkring 60 steg framför bataljonen går befäl-
hafvaren major von der Mälbe, bredvid honom
adjutanten löjtnant Consentius. Man rycker
fram ända till höjdens fot, qvarlemrande om-
kring 150 döda och sårade. Ehuru fransmän-
nen uppe på höjden hade intagit en den ypper-
ligaste ställning (förskansad genom skottgraf-
var) vågade de dock icke att lemna sin po-
sition för att fördritva den rest af bataljonen,
som ensam anländt till bergets fot. En half
timmes rast och derefter allmän uppklättring.
Efter åter en halftimme kommer resten, 600
jägare, samtliga beridna, till fots, och drifva
fienden tillbaka. Höjden är tagen. Frans-
männen försöka, att med bajonetten angripa
bataljonen i flanken, men öfvergifva försöket
sedan bataljonen lossat en salfva. Smånin-
gom ankomma några kompanier af 12:te och
40:de regementena och understödja qvarlef-
vorna af jägare-bataljonen.
Samme korrespondent skrifver från Saar-
-gemind:
Trots alla förråd, som vi tagit, isynnerhet i
Forbach och Saargemiänd, skall det bli myc-
ket svårt att proviantera armån i Frankrike.
Landet är utblottadt på alla näringsmedel oeh
isgynnerhet är bristen på säd kännbar. Den
proviant, som vi togo i Saargemind, värde-
ras till halfannan million thaler. Dessutom
fann man på bangården ett för franska trup-
perna iordningstäldt, stort tåg, som de, jemte
lokomotivet, lemnat i sticket. Sex lokomo-
tiver på bangården belades med beslag. Och
hvilken anblick erbjöd icke den stora kaser-
nen vid bangården! Baktrågen stodo fulla af
deg; bagarne hade midt under arbetet måst
springa sin väg; en lång rad af nyuppförda
bakungnar påminde mig om dem, som frans-
männen så qvickt uppförde vid Varna under
orientaliska kriget, under det att engelsmän-
nen måste lida hunger. Förrådet af täeken,
säckar, lådor med biscuits m, m., som fanns
i denna kasern, var ofantligt. Ett med hafre
lastadt tåg var åteeknadt: Depart de Hongrie
le 31 Julliet; det hade således alldeles nyss
lyckligt och väl anländt. Rörande slaget vid
Saarbräcken äro resultaten ännu ieke kända.
Krigets fasor.
Från Sulz skrifver en korrespondent den
8 dennes:
Fastän hufvudqvarteret i dag på morgonen
förlagts ännu sydligare, råder dock här ännu
det mest rörliga krigiska lif. Vagn efter vagn,
kommande från Woerth, rullar förbi; på dem
ligga, bäddade på halm, kämparne från i
förrgår, ofta tyskar och fransmän fredligt för-
enade. Alla, som möjligen kunna transpor-
