TE än EE EEE en
har all den makt och myndighet, somr för ord-
ningens upprätthållande härstädes är nödvän-
dig, blifvit mig öfverlemnad, Jag förlitar mig
på inbyggarnas och nationalgardets patriotism.
Alla folkskockningar äro förbjudna,
At bref från franska lägret, daterade den
1 dennes, framgår, att franska generalstaben
var underrättad om att blott ett fåtal trup-
per stodo i Saarbricken; ja, i ett bref heter
det till och med: platsen tyckes icke kom-
ma att försvaras. Man hade icke kunnat
motstå frestelsen att göra en kupp för att
inverka på preussarne och göra underverk.
Parisarne, hvilka aldrig förneka sin klena kun-
skap i geografien, funderade redan för flera
dagar sedan på en batalj sur le Rhin.
General Leboef var vid ofvannämnde tid-
punkt ännu icke ense med Mac Mahon om
fälttågsplanen. Den förstnämnde skyndade
derför den 31 juli plötsligt från Metz till
Strassburg; då man icke heller der lyckades
komma öfverens, for Mac Mahon med honom
till kejsaren, som då skall ha slitit tvisten.
Mac Mahon begaf sig redan samma dag till-
baka till Strassburg. Samtidigt for kejsarens
adjutant, general Cany, till Nancy.
Af de flesta franska berättelser framgår, att
man ännu icke på länge var färdig med för-
beredelserna och att ordningen lemnade mycket
öfrigt att önska. En korrespondent till Temps
säger: Förvaltniogen är ännu alltid på ef-
terkälken; hon skyndar: sig nog efter bästa
förmåga, men: för hennes underordnade går
det mycket långsamt. Soldaterna få först se-
dan den 1 d:s fältransoner, men de stå redan
sedan 14 dagar i aktiv fälttjenst, och den gan-
ska ansträngande till på köpet. Man har så-
ledes måst utdela extra ransoner, och dessa
betalas ur kompanikassornas besparingskas-
sor. Äfven -hvad lägerförrådet beträffar, är
förvaltningen på efterkälken; det fattas kok-
kärl för kompanierna, och man har för ögon-
blieket måst ersätta bristen genom att reqvi-
rera hvad som fanns att få. Tälten komma
först småningom, ty alla transporterna ha ännu
icke. anlänvdt till ort och ställe. På halm
är brist och den är mycket dyr. Man får un-
der sådana omständigheter icke förundra sig
öfver att man icke marscherar framåt. Man
kan väl företaga rekognosceringar och göra ett
infall på ringa distans, men icke engagera en
stor arm6 i ett land, som redan förut anses
vara utsuget.
Den terräng, på hvilken den franska armåns
venstra flygel under general Frossard- har
stridt och tränegts tillbaka intill, Forbach, är
sålunda beskaffad: Saarbräcken ligger en half
mil. från Forbach, och mellan dessa orter. lö-
per en jemn väg; garnerad med träd; till; hö-
ger, från Frankrike sedt, ligga några höjder,
hvilka på en stor sträckning sänka sig ned
mot det jemnare landet, och till venster är
en skog. Tinan dessa höjder stormades af
preussarne, intögo fransmännen en ställning
på alla höjderna vid Spicheren till höger, un-
der det att preussarne hade tagit fast fot i
skogarna. till venster; ett värdshus, kalladt
La breme dor, låg midt emellan de två fiendt-
liga förpostkedjorna. . Från Spicheren kunde
man se det första huset i Saarbräcken, men
preussarnes ställning var så väl dold af skogarna,
att deb var omöjligt för fransmännen att få
någon visshet om deras styrka, rörelser m. m.
Mellan Spicheren och Saarbräcken är landska-
pet deremot öppet och lätt öfverskådligt.
De franska krigsfångar, som togos vid Wis.
sembourg; inträffade den 6:te dennes på: afto-
nen i Berlin, Tusentals menniskor hade in-
funnit sig på Anhaltbangården, der de i flera
timmar väntade på fångarnes ankomst, Då
ryktet hade berättat, att fångarne skulle trans-
porteras till fots genom staden, voro äfven
många gator uppfyllda af väntande. Klockan
6 anköm tåget, som medförde 512 man, 12
officerare och. 2 spioner, hvilkas bestämmelseort
TTT SS 6 0 rr re