EES AASE
gränsen. Åldersklassen af 1871, hvilken el-
jest ej skolat inkallas förrän ijanuari nästa
år, ålägges att infinna sig tidigare; den lem-
nar 140,000 man rekryter. En del af mo-
bilgardet feller landtvärnet) skall genastin-
förlifvas med stamtrupperna. Snart sagdt
hvemhelst som anmäler sig anvärfvas ).
En del af den mot gränsen stående ar-
måen koncentreras i Metz, der, åtmin-
stone i förrgår, högqvarteret ännu var;
marskalk Bazaine skall der leda försvaret.
En annan del sades förut skola samlas
framför Strassburg, men enligr den aldra
sednaste, högst öfverraskande underrät-
telsen synes denna del af franska armåen
vara stadd på återtåg ända till Nancy. När,
såsom sannolikt synes, prins Fredrik Carl
med tyska centern, 180,000 man, och ge-
neral Steinmetz med venstra flygeln, 80,000
eller 100,000 man, anfalla Metz, på samma
gång som kronprinsen med återstoden af
sydarmåens 168,000 man framrycker åt
Nancy-sidan, skola de finna emot sig
de franska kårerna LAdmirault, Bazaine,
Frossard (betydligt minskad vid Saar-
bräcken), de Failly (som äfven lidit nå-
got), återstoden af Mac Mahons samt kå-
ren Douay, med de kejserliga gardena
under Bourbaki och Canroberts kår såsom
reserver; inalles mellan tre och fyra hun-
dra tusen man: Att fransmännen sjelfve
icke anse de: omöjligt för tyskarne att hinna
uppnå Paris framgår af den ifver, som
.egnas åt kompletterandet af denna stads
starka befästningar.
Ryktet att en provisorisk regering skulle
vara föreslagen, är sannolikt förhastadt,
men förråder sinnesstämningen i Paris. —
Deremot är det faktiskt att ilagstiftande
kåren en talare fordrat att kejsaren skulle
frånträda högsta befälet och en annan att
han skulle afsäga sig regeringen.
Det kan nog vara möjligt, att ett
befäl uppdrages åt den gamla general
Changarnier. Han var under 1848 års
republik högste chef för nationalgardet i
Paris, men såsom motståndare till Napo-
leons tillämnade envälde blef han häktad
vid statskuppen den andra december 1852
och fördrifven ur landet. Han har efter
den tiden lefvat i Belgien och erbjöd vid
detta krigs utbrott Sin tjenst ät krigsmi-
nistern. Då antogs anbudet icke. Nu är
det ej osannolikt att svärdet från 1848
upptages af samme efter räddning fam-
lande despot, som för 14 dagar sedan
friade till folkgunsten genom att släppa
lös på hofvet och på gatorna den hittills
fångna marseljäsen.
En notis att preussarne tagit en bro-
trän är kanske endast ett upprepande af
den nyheten att badensarne anammat 30
pontoner med brotillbehör.
Tidningarne från Frankrike och meller-
sta Tyskland uteblefvo i går, hvadan ut-
förligare berättelser om slaget vid Wis-
sembourg saknas.
) Vi begagna tillfället upplysa att med frivil-
ligan menas i Frankrike de som anmäla sig till att
gå i krigstjenst mot erhållande af en viss summa
i städja eller kapitulationsafgift. De motsvara helt
och hållet värfvade soldater i andra länder, Detta
i allmänhet. Många gå dock i krigstjenst utan af-
seende på förtjensten och af ren patriotism eller
af lust för det äfventyrliga krigslifvet.
oe ————————