Krigsteatern vid Rhen för 70 å
80 år sedan.
De trakter, der de franska och tyska hä-
rarne nu stå mot hvarandra, äro icke nu
första gången .skådeplatsen för en hårdnackad
strid mellan Tysklands och Frankrikes armå-
er. De slag, som åren 1793 och 1794 stodo
mellan Saar, Lauter och Rhen äro nu glömda,
och :dock hade dessa, som utkämpades under
revolutionskrigen, stor betydelse för sin tid,
och namnen Wissembourg, Geirsberg, Pir-
massens, Bitche, Landau, Kaiserslautern, Lau-
terburg m, fl. voro under åren närmast före
freden i Basel lika bekanta för den tidens
tidningsläsare i den civiliserade verlden, som
de nu blifvit och säkert än mer skola blifva
för den politiserande allmänhet, som nu är
så ofantligt mycket större än den var för 76
år sedan.
Den franske generalen Custine, som under
illotinen måste försona hvad som härförare
rutit, drog. sig tillbaka öfver Rhen år 1793
och lade första grunden till linierna vid
Wissembourg, om hvilkas styrka fabelaktiga
rykten flögo omkring Europa. Då han ånyo
misslyckades i ett angrepp på preussarne
och deras allierade, blef han förflyttad till en
annan post, ech befälet lemnades åt tre ge-
neraler, af hvilka Desaiz var den mest fram-
stående. Dessa företogo ett starkt, men miss-
lyckadt angrepp först (den 12 sept.) på Bo-
denthallinien, den de togo två dagar derefter,
under det de deremot blefvo tillbakaslagna
från Pirmassens — föremålet för deras hufvud
anfall — med en förlust af 4,000 man och 22
kanoner, Deremot lyckades det preussarne
och österrikarne under Wurmser att en må-
nad derefter (den 13 och 14 okt.) med storm
taga Wissembourg, som preussiska kronprin-
sen i dessa dagar eröfrat. Fransmännen drogo
sig då tillbaka till Hagenau,
Då liksom nu väckte. denna affär stor upp-
ståndelse i Paris. Välfärdsutskottet sände
St. Just och Lebas som kommissarier till
Rhenarmån och gaf moselarmån en ny an-
förare i den unge, tappre Hoche. Härmed
väcktes ny lifskraft i armen. Soldaterna drogo
fram under ropet: Landau eller döden! Denna
fästning var nemligen belägrad af tyskarne.
Hoche valde fästningen Bitche till centrum
för sina operationer och ryckte fram mot
fienden, Hertigen af Braunschweig drog sig
tillbaka mot Kaiserslautern och slog Hoche
som angrep hans ställning, tillbaka med en
förlust af 3,000 man ; — fransmännen medgåfvo
sjelfva att preussarnes förlust var obetydlig.
Hoche förlorade emellertid icke modet. Han
förenade sig med rhenarmån och slog öster-
rikarne, hvilka retirerade och förenade sig
med preussarne. Mellan dessa förenade hä-
rar och de två nämnda franska armåerna upp-
stod den 26 december en slagtning, längs hela
inien. Fransmännen segrade, och Landau
blef befriadt.
I juli månad följande året (1794) föreföllo
der åter häftiga strider, hvilka räckte från
den 2 till den 13. Denna gång blefvo preus-
sarne segrare, nemligen vid Kaiserslautern,
men Jourdans afgörande segrar vid floderna
Sambre, Ourle och Poer tvingade både preus-
sare och österrikare att öfvergifva den venstra
chenstranden, och de återsågo icke floden
förrän 20 år sednare efter slaget vid Leipzig.