Politiska nyheter.
Le Constitutionnel — det ministeriela bla-
det — har inför regeringen angifvit Le Sigcle
— den hederliga demokratiens förnämsta blad
— för att vara vän till Preussen, följaktligen
fiende till Frankrike,
Stecle svarar:
TI Sidcles finns ingenting hemlighetsfullt eller
förstucket. Vichafva högt och öppet kämpat
mot kriget så länge det endast var tillämnadt.
Så fort det förklarades, hysa vi, med bibe-
hållande af våra åsigter och vår öfvertygelse,
icke mer än en enda tanke: ; Frankrikes väl!
Constitutionnel låtsar tro att man icke
älskar Frankrike, om man icke älskar den nu-
varande regeringen; och att det att göra oppo-
sition mot. regeringen är: detsamma som att
handla som dålig medborgare. ; Det är möjligt
att denna teori är i hr Emile Olliviers smak,
men den anstår icke sjelfständiga skriftstäl-
lare, hvilka låta fäderneslandets bästa gå fram-
för allt, till och med. framför ministårens.
De franska tidningarne äro på sätt och vis
krigets första offer: le National har blifvit
åtaladt för att-bladet meddelat underrättelser
angående trupprörelserna; le Nord: belades
med seqvester den 28 juliy tVIndspendence
har icke heller alla gånger den kommit till
Paris blifvit utdelad:
Sedan franska regeringen upplöst kamrarne,
ha de ledamöteraf lagstiftande församlingen,
som tillhöra oppositionen, beslutit att under
kriget förblifva i Paris och hvarje afton hålla
sammankomster... De bilda sålunda ett slags
permanent kammare, bevakande regeringen.
Sedan Napoleon nu funnit för godt att —
pour causes — låta sitt trogna folk sjunga
marseljäsen och Chant du Deport, hoppades
då liberala franska tidningarne att han icke
heller :skulle hafva något mot att parisarne,
sedan de med en messa firat minnet-af jui-
revolutionen ::1830,- begåfve sig i procession
för att nedlägga blommor och kransar vid fo-
ten af det monument, som uppbär frihetens
genius. Sådana der hyllningar ät friheten :ha
ända hittills varit förbjudna, och den som un-
derstått sig dylika har riskerat att blifva be-
röfvad sin egep frihet. Men nu, när folk skall
animeras att försvara dynastien, få de göra
hvad de behaga.
Markis de-Banneville;-som lemnade Rom!
dagen efter krigsförklaringen, hade derför-
innan haft ett samtal med kardinal Anto-
nelli, hvåri han skulle ha meddelat denne
att kejsaren, tvungen att använda alla sina
trupper mot Preussen, måste hemkalla den
i Rom förlagda .armåkåren ; men markisen
hade härvid trott sig kunna lofva att - Kyrko-
staten skulle blifva skyddad af en blandad
kår, sammansatt af italienska trupper och
en mindre fransk truppafdelning, för att
Frankrikes fana åtminstone skulle vara re-
presenterad. Denna anordning har icke god-
känts af italienska regeringen; hr Nigra
har förklarat att kabinettet i Florens under
intet vilkor skulle kunna gå in på att dela
med Frankrike omsorgerna för påfvestatens