ooo AKP hvilken jag varit nog pod att bereda arbetsförtjenst! Och då jag med stränghet förehöll honom det högst oanständiga i hans beteende, såsom pligten bjöd mig, jagade han mig på dörren. Tänk er så förskräckligt! Jag blef utkörd, jag! Vid denna smärtsamma hågkomst gjorde hon med armen en hotande åtbörd, hvarvid hon kom åt en flaska, som kammarjungfrun höll i handen; och dette så häftigt; att flaskan slungades i väggen och -gick-sönder i tusen bitar. — Nöt! Slamsiga kräk! ropade markisinnan. Herr Daburon, i början helt häpen; företog sig nu att söka lugna fru dArlange: Men hon lät honom knappt säga tre ord. Lyckligtvis har jag er här, fortfor hon. Jag räknar på att ni genast skall. sätta er i rörelse och att, tack-vare ert anseende och era vänners inflytande, denne usling till: målare och denne svarte skurk till domare skola bli kastade i någon djup fängelsehåla för att lära sig hädanefter bemöta en dam af mitt stånd med tillbörlig respekt. Daburön tillät sig icke -ens att le åt detta oresonliga yrkande. Han hade så många gånger förut hört fru dArlange säga orimligheter, att han nu var van -dervid; och dock hade han aldrig gjort narr af henney ty.shon var ju-OClaires; farmor Endast derför tyekte han om kbenne och vördade henne. !osEmellsrtidfortför den gamla damensYrede