IV
konstaplar. Hon hyste också stor respekt för
vissa hemlighetsfulla och grymma personer
som uppehålla sig i närheten af Palais de
Justice och finna ett nöje uti att göra lätt-
sinniga flickor förtret.
Som hennes utseende icke gaf föthoppning
om att hon skulle göra någon lycka i verl-
den genom sin skönhet, ämnade man ställa
henne i en butik, då en gammal och respek-
tabel herre, som fordom känt hennes mamma,
erbjöd henne sitt beskydd. Denne till åren
komne man, klok och förutseende såsom alla
gubbar, var en kännare och visste att för att
få skörda måste man ovilkorligen så. Han
ville till en början påstryka sin skyddling den
vanliga qvinno-edukationens tunna fernissa.
Han skaffade henne lärare, hvaribland en musik-
direktör och en dansmästare, och inom kor-
tare tid än tre år hade dessa herrar lärt henne
skrifva och klinka på piano samt bibragt henne
elementerna till den konst som förvridit huf-
vudet på mer än en ambassadör, nemligen
dansen.
Hvad han icke skaffade henne, det var en
älskare. En sådan valde hon sig sjelf, en ar-
tist som icke lärde henne något nytt men som
enleverade henne från gubben och erbjöd henne
hälften af hvad han egde d. v. s. ingenting.
Efter förloppet af tre månader hade hon redan
fått nog af den glädje som denna förbindelse
kunde bereda henne, och lemnade det an-
AR