Österrike tager sin neutralitetsförklaring så strängt, att det inställer alla militäröfningar för året. Den officiela franska tidningen har uttalat den förhoppningen att Danmark skulle bistå Frankrike med 30,000 man. Andra säga att England och Preussen förmått det afstå härifrån. Flera tidningar vilja veta att Danmarks neutralitet icke är ovilkorligt — och detta faller af sig sjelf. Nu kan man förstå hvad prins Carl af Glicksburg gjorde i Köpenhamn. Han anmälde sin afsigt att träda in i franska armån. Å andra sidan har prins Leopold af Hohenzollern, den tillämnade konungen i Spanien, kommit till Berlin för att inträda i preussiska armån. En engelsk eskader väntas till Vliessingen på holländska ön Walcheren. Der låg den 17 juli en amerikansk eskader under den här bekante amiral Farragut. Under de tre sednaste månaderna ha för fransk räkning betydliga uppköp af hvete och mjöl skett i Liverpool. I Grimsby ha frakterna i följd af kriget höjts 10 sh. pr ton och trävaror jemväl stigit i pris. I Paris skola den 21 juli ha blifvit anvärfvade 12,000 frivilliga och i departementerna 42,000. (Man erinre sig av Qe frånska frivilliga exrhåNa hög betalning ; de motsvara värfvadt manskap.) Angående den i telegramafdelningen omnämnda sammanstötningen mellan preussare och fransmän innehåller Snäll-Posten en mera utförlig underrättelse: Kölnische Zeitung medåelar från Trier, att den 19:de en sammanstötring egt rum, dock utan blodsutgjutelse, mellan infanteri och ulaner å ena sidan och franska jägare å den andra. Enligt uppgift i nämnda blad vexlades några skott, hvarefter fransmännen drogo sig tillbaka utan att mottaga angreppet, förföljda at ulanerna långt in på det franska området. Längs med Rhenflodens högra strand finnas en mängd jernblockhus och vridtorn af jern, som äro bestyckade med svåra pjeser och afsedda att upptaga striden med de franska kanonbåtarne. Redan hösten 1868 gjordes i Koblenz i närvaro af konung Wilhelm flera försök med dessa torn och blockhus, hvilka på rullar kunna föras från ett ställe till ett annat. Från Hamburg skrefs den 21 dennes i äFresadenblatt, att lotsarne på Helgoland blifvit förbjudna att taga tjenst på andra länders fartyg samt fiskarekuttrarne och privata fartyg att lemna ön, då främmande örlogsmän äro i sigte. I franska tidningar berättas det att alla divisionsgeneralerna mottagit från kejsaren en skrifvelse, hvari det heter, att han under de förestående tilldragelserna gör räkning på deras hängifvenhet och patriotism. Enligt Frangais utrycka trupperna med full fältrustning och officerarne utan epåletter. Lotsen på ett tyskt skepp, Allemannia, observerade i tisdags förmiddag ett krigsskepp i närheten af Gläckstadt och trodde naturligtvis straxt, att det var en fransk örlogs: man, som skulle anställa jagt efter Allemannia. Man satte till alla segel för att undgå fienden, då plötsligt från det fruktade fartyget dundrade ett kanonskott. Allmän bäfvan och jämmer på Allemannia. Förskräckelsen förvandlades emellertid till fröjderop, då man upptäckte att fienden var det preussiska pansarskeppet Prins Adalbert, som signalerade till lotsen, att det ville ha hjelp uppför Elben. I Hamburgs och S:t Paulis musikkafeer nedlägger publiken hvarje afton kraftiga protester mot afsjungandet af franska och danska sånger. Afven i Berlin göras dylika fosterländska demonstrationer, hvarvid, bland annat, en förnt omtyckt fransysk dansös blifvit hindrad att dansa kankan och på ett stormande sätt i stället uppmanats att — sjunga tyska sånger. (Hon har nu lemnat Berlin.) En annan fransysk dansös, som uppträdde i Damms tivoli i Hamburg och der varit mycket omtyckt, blef äfven nekad att uppträda, till dess ubliken upplystes om, att hon till kejsar Vapoleon inlemnat sin afskedsansökan, hvarefter hon äfven genast blef kreolska och ännu mar annlådarad tin fört