ärfva skönhet, snille och behag, af sin far stolthet, mannakraft och denna högsinhet, som åtföljer det ädla blodet. Hvad skall det bli af den andre? Jag darrar vid tanken derpå. Hatet kan icke alstra annat än vidunder. Gud sparar styrkan och skönheten åt de barn, som äro frukter af kärlekens hänförelse. — Vidundret, det är jag, utbrast advokaten i en ursinnig son; medan den andre . .. Men lemnom allt detta. Det är blott inledningen till det ohyggliga ni sedam skall erfara. Jag har hittills endast velat visa er till hvilken grad min fars omdöme blifvit förvrängdt af passionen. Vi komma nu till sjelfva saken. Fader Tabaret förvånade sig öfver styrkan hos denna glödande kärlek, i hvars aska Noöl nu rörde. Han erinrade sig sin egen ungdem; och han insåg huru oemotståndlig en passion af denna art är för menniskan. Han darrade vid tanken på dess resultater. — 8e här, återtog Noöl, i det han visade ett papper; detta är ej något ändlöst bref, såsom de föregående, af hvilka jag endast kunnat meddela er korta utdrag, utan en helt liten. biljett. Den är skrifven i början af maj och bär Venedigs poststämpel. Oaktadt sin korthet innehåller den mycket: SKära Val6rie. Låt mig veta, jag ber dig derom, den kannolika tiden för din förlossning, såvidt du sjelf kan beräkna densamma. Jag afvaktar ditt