a
älskar sitt land och sitt folk för att vilja
offra något af dess tillgifvenhet och tillit,
för att gifva efter för någon halft glömd
önskan, som kanske en gång var krigarens
dröm, men som icke kan ingå i den för-
farne statsmannens och fosterlandsvännens
beräkningar. )
Dagligt Allehanda för gårdagen säger:
ST sitt nummer för dagen omtalar Dagens
Nyheter, till en del i öfverensstämmelse med
dylika antydningar i Göteborgs Handelstidning,
vissa rykten som äro gängse, att nemligen vår
konung skulle vara benägen att uppträda i
kriget på Frankrikes sida, och stödjer dessa
dels på hans förut kända sympatier i denna
sak, dels på hans vistelse i Skåne och till-
sammans med konungen af Danmark, dels på
uppgiften om grefve Henning Hamiltons för-
modade resa dit ned och om vår utrikesmini-
sters besök i Paris på hög befallning.
I hvad mån dessa rykten kunna hafva nå-
gon grund, är naturligtvis omöjligt för oss att
med någon bestämdhet afgöra. Dock våga vi
på grund af hvad som tillförene passerat sluta
till möjligheten af deras sanning. Då vi för
några få år sedan sågo obetänksamheten på
högsta ort så långt avancerad, att det på all-
var var fråga om att kasta in oss i en strid
mot tvenne af Europas stormakter, utan för-
md med någon annan stormakt, och sågo en
sådan obetänksamhet med nästan fanatisk if-
ver understödd af landets på den tiden mest
spridda tidning, så må man vara ursäktad, om
man icke kan vara utan all oro för en dylik
eventualitet under nuvarande förhållanden, då
det endast, åtminstone att börja med, är frå-
ga om att upptaga striden mot en stormakt,
mot hvilken en annan lika mäktig redan dra-
ger i härnad. Samma tidning, som då var så
krigisk, har visserligen nu, under de vida
mindre farliga konjunkturerna, förklarat att
neutralitet från vår sida är den enda politik,
som kan komma i fråga; men liksom detta är
ett ombyte i åsigter mot förr, är det ingen-
ting som hindrar, att icke ett ombyte kan ske
än en gång för att understödja lättsinniga
planer, som måste väcka oro hos hela sven-
ska folket. Knappast någon enda svensk man
torde finnas, som ej ogillar att vi skulle ut-
träda ur vår neutrala ställning så länge kriget
är begränsadt till de begge makter, som nu
trädt inom skranket. Det är för tidigt attnu
tala om hvad som kan komma att ske, i fall
kriget antager större dimensioner och då må-
hända äfven klappar på vår fjellport. Emel-
lertid är det en rättmätig fordran, som sven-
ska folket bör kunna ställa på sin konung un-
der förhållanden, sådana som de närvarande,
nemligen att han aflägsnar sig från närheten
af krigsskådeplatsen tör att ej gifva hvärken
svenska folket eller andra makter anledningar
till det måhända grundlösa antagandet, att
han skulle vilja frånträda den neutrala ställ-
ning, som är den enda, som under närvarande
förhållanden kan vara öfverensstämmande med
svenska folkets intressen. Det skulle öka trygg-
heten hos detta folk, om det nu såge sin ko-
nung i landets hufvudstad, omgifven af sina
lagliga rådgifvare — och inga andra. Flera
af dessa lagliga rådgifvare äro visserligen nu
borta från hufvudstaden för att stärka sina af
arbete mattade krafter, men vi antaga att de
skulle alla finna skäl att förkorta sina ferier
för att under förhållanden som de närvarande
stå vid sin konungs sida.
F) Här har Stockholms-Posten, liksom vi förut,
varnat mot vådliga planer, men i Stockholms-Po-
sten måtte finnas fika många sinnen som hufvu-
den, ty i gårdagsnumret går dess visa i en annan
tonart, som det ser ut, till god del derför att den
afskydda Göteborgs Handelstidning varit den för-
ste som vidrört ryktena om en dansk-fransk alli-
nsa. I D. N.
REAR TESEN SEKRETERARE EESK ESR SEIN
